Norrköpingspolitiker kräver åsiktsregistrering

I november hålls Sverigedemokraternas landsdagar, deras högsta beslutande organ. Dit kan medlemmarna skicka motioner som sedan partiet tar ställning till. Norrköpingspolitikern och den lokale ordföranden för SD Mikael Strandman har skickat in en motion där han föreslår att partiet ska driva linjen att public service-bolagens journalister ska kvoteras efter partisympatier och det senaste riksdagsvalets resultat.

Spänning

Hans resonemang går ut på att Sveriges Radio och Sveriges Television

ger en ensidig rapportering där vi inom SD inte får komma till tals.

Han kanske inte känner till Utbildningsradion, eller att även de ingår i public service, men av intervjun i Norrtelje tidning att döma är inte UR tänkta att ingå i förslaget. Det verkar heller inte som att han är medveten om hur ofta personer ur hans partis ledning har deltagit i SVT:s Agenda nyligen, för att ta ett exempel.

Med stor sannolikhet är det så att han inte har en aning om vilken representation hans parti har i public service. Han utgår istället från den nyfascistiska dogmatiken, där alla etablerade medier hela tiden ljuger, är kapade av en politisk konspiration och konsekvent felrepresenterar och mörkar SD:s politik.

Det å sido att de anförda grunderna för förslaget saknar förankring i verkligheten, så är det ändå obehagligt. Det är oklart vad han tänker sig, men han jämför med nämndemannasystemet. Där väljs lekmannadomare till domstolarna genom att de politiska partierna nominerar och politiska församlingar, kommun- respektive landstingsfullmäktige, beslutar. Eftersom han inte preciserar hur processen ska gå till kan vi bara spekulera, men förmodligen är det riksdagen han har i åtanke. Det vore en anomali i sig, att riksdagen skulle vara tvingad att behandla jobbansökningarna inom public service-bolagen, och dessutom vara bundna av ett kvoteringssystem som vilar på att journalisters valhemlighet bryts.

Det vore i strid med 3:1 i vår nuvarande regeringsform, som är en av våra fyra grundlagar. Ska förslaget genomföras behöver riksdagen således godkänna det två gånger med ett mellanliggande riksdagsval. Sverige behöver också frånträda människorättsförfattningar från FN för att kunna göra det. Som vanligt går sverigedemokratisk politik ut på att isolera Sverige från andra stater genom att avveckla demokratins fundament. I det här fallet verkar företrädaren inte ens förstå att det är vad han vill göra, han uttrycker sig som om det vore en helt oproblematisk reform i intervjun.

Andra frågor kan också lyftas. Vad ska innefattas i begreppet journalist? Alla som arbetar redaktionellt? Ska frilansar omfattas? Hur ska arbetsrätten förändras för att vara anpassad till detta kvoteringssystem? Kan en person som nekats anställning klandra processen om vederbörande anser att fel parti fick representation? Ska journalister som inte tillhör ett parti eller röstat på ett vara förbjudna att arbeta inom public service, eller ska en särskild kvot avsättas för dem?

Om det inte var uppenbart från början hoppas vi att det härmed är uppenbart att norrköpingspolitikern inte tänkt, struntat i verkligheten och inte förstått att han inget förstått.

//Elwa Ninpo — Politifonen

Advertisements