Något om åsikter och varför du ska strunta i dem

Vad är en åsikt? Är alla åsikter okej, bara för att de är åsikter? Vad spelar det för roll om du har en åsikt om något som kan mätas eller i övrigt verifieras?

5136683+_0ce2112790eeafaaa01a5f511dd7b1a3

En åsikt är något annat än fakta, som i sin tur är verifierbara sakförhållanden i naturen. Fakta kan alltid undersökas med empiriska metoder. Åsikter å sin sida, kan inte verifieras. De kännetecknas av att de är smaksaker, som att svart är en fin färg, att devanagari är ett praktiskt skriftspråk eller att Picard är en bättre rymdkapten än Kirk.

Om du har deltagit i kommentarsfältsdebatter mer än högst tillfälligtvis har du nästan helt säkert stött på någon som påstår saker i stil med ‘det är min åsikt’ som om det skulle ge stöd åt densamma och skydda mot invändningar. Ibland kommer de här uttalandena tillsammans med hänvisningar till den grundlagsfästa åsiktsfriheten, som för att ytterligare understryka hur svag ståndpunkten i sak är och hur desperat personen är.

För åsiktsfriheten är verkligen inte en frihet att slippa bli emotsagd eller utsatt för påverkan, vare sig i åsiktsfrågor eller sådana som kan avgöras med mätningar, experiment eller sekundärkällor. Den är en frihet att bilda och utbyta åsikter (det vill säga, utsätta andra för påverkan), precis det motsatta mot vad den där åsiktsviftande personen försökte påstå. I själva verket lever åsiktsfriheten i relationen mellan den enskilde och staten. Om staten lägger sig i vad du tycker och tänker kan det vara en inskränkning av åsiktsfriheten, men om jag eller någon annan går hårt åt dig i en debatt så är det aldrig en sådan inskränkning.

Tvärtom, vi har rätt att debattera frågan.

Åter till det där med åsikter. Om någon påstår att Sverige måste minska invandringen till landet för att få bukt med våldtäkterna som förövas inom landets territorium, är det en åsikt?

Först behöver vi utreda om det är en åsiktsfråga. Finns det ett faktaunderlag att utgå ifrån? Det gör det, brottsbenägenhet i olika avseenden studeras av kriminologer och det finns en myndighet som ansvarar för att kriminalstatistik förs. Vi kan alltså titta på faktaunderlaget och verifiera om åtgärden kan få den påstådda effekten. Därför är det inte en åsiktsfråga utan det är helt enkelt så att verkligheten skiter i vad du påstår, även om gränserna stängs över en natt och överträdelser beivras med omedelbar och summarisk avrättning så kommer fortfarande den infödda populationen att fortsätta begå våldtäkter, något som vi vet att en andel av den gör och gjort under lång tid.

Sedan kan den eller den sitta där bakom sitt tangentbord och knacka fram sin åsikt om och om och om igen. Det spelar ingen roll för verkliga förhållanden utan det som förs fram är en ren fiktion, som att skriva en novell om ett land där alla sociala problem löstes över en natt genom någon viss migrationspolitisk åtgärd och sedan anföra den till stöd för att Sverige bör göra likadant.

Är det då okej att föra fram en fiktion och påstå att den är sann, eller att frågan åtminstone är en smaksak som man kan ha olika åsikter om och de är sinsemellan principiellt jämbördiga? Det vill säga, en variant på utsagor i stil med ‘du har din åsikt och jag har min’, även det ett mycket vanligt svar på såväl saklig och faktabaserad argumentation som faktiska åsikter.

Åtminstone är det så att en person som konsekvent ignorerar relevant, saklig information för att istället hänvisa till fiktioner kan ersättas av en dator som automatiskt genererar text som inlagor i samtalet. Den här personens deltagande är alltså på sin höjd oväsentligt men förmodligen störande och destruktivt, vilket i sin tur ofta är det verkliga ändamålet. En följd av detta är att personens ståndpunkt kan avfärdas utan vidare avseende, ingen har en fristående och ständig plikt att ta del av gallimattias. Lika lite som någon är tvungen att läsa ett visst skönlitterärt verk för att kunna fatta ett bra köpbeslut i en livsmedelsbutik är de där så kallade åsikterna nödvändiga att ta hänsyn till för att fatta ett bra beslut om hur exempelvis migrationspolitiken ska utformas.

Tvärtom, det är förmodligen bättre att strunta i dem än att ta del av eller kanske till och med ta in dem i beslutsunderlaget. Ett beslut som grundas i information som inte behövs för detsamma är ett sämre beslut än ett som saknar den anknytningen, även om det är samma beslutsresultat i båda fallen. Detta på grund av att den som vill förstå beslutet, det kan vara en medborgare eller till exempel en myndighetsperson såsom en domare i domstol, är behjälpt av att underlaget är fritt från oväsentligheter. Vore det tvärtom skulle vi använda datorer för att fylla ut lagstiftningsprocessen och myndighetsbeslut och publiceringsbeslut i tidskrifter, med mera, med automatiskt genererad information, eller helt enkelt köra varannat stycke relevant beslutsunderlag och varannat stycke ur något skönlitterärt verk.

Men så gör vi alltså inte, och det av mycket goda skäl, som vi faktiskt inte behöver gå in på i större detalj här. Det kan uttryckas som att det säger sig självt att vi inte bör försöka maximera mängden brus i informationsflöden, utan tvärtom bör försöka minska mängden brus så mycket som möjligt.

När det gäller åsikter är det också så att de kan värderas. En åsikt kan vara välinformerad och bildad genom tillämpning av pålitliga slutledningsregler. En åsikt kan också vara fördomar, känslor och hittepå. Om det är en åsiktsfråga som saken gäller, och en person framhärdar i att vederbörandes känslomässigt grundade åsikt är precis lika bra som någon annans välinformerade och väl underbyggda åsikt, så är situationen i stort sett densamma som när någon framhärdar i att åsikter är lika bra som fakta. Det är en bruskälla, eller producent av meningslös information.

För att avrunda, en åsikt är en ståndpunkt i en fråga som inte är verifierbar, som exempelvis hur fin färgen grön är. Om en fråga är verifierbar, så att det går att inhämta eller titta på ett underlag och få ett svar på frågan eller åtminstone stöd för att ett svar är bättre än ett annat, då är den heller inte en åsiktsfråga. Den som i en sådan fråga tjatar om att åsikt som åsikt, allt är lika rätt, har alltså fel och behöver en tillrättavisning. Om personen inte ändrar sig så är det bara att strunta i vederbörande, hen har iallafall ingenting att säga i sak utan vill bara ta uppmärksamheten från det som egentligen diskuteras.

I åsiktsfrågor är det sedan ofta så att olika åsikter är olika mycket värda. De kan vägas mot varandra i förhållande till diverse olika hänsyn som gör sig gällande på grund av frågans natur. Det gäller särskilt i politiska frågor, där det är viljeinriktning och visioner om ett framtida samhälle som tenderar att vara huvudsaken. En politiker som säger att X är bäst för Sverige har också att förankra det i något slags underlag för att ha en chans att vara övertygande, vilket medför att två oense politikers resonemang kan utvärderas mot bakgrund av sakförhållanden.

Kort sagt, att någon har en åsikt är i allmänhet ointressant och om någon tjatar om att vederbörande har en åsikt är det nästan helt säkert så att det är sämre att inte strunta i den än att göra det, för med all sannolikhet är den rätt och slätt fel.

Vi kommer att återkomma om social vandalism och rättshaveristiskt tjafsande för tjafsets egen skull i kommande artiklar på samma tema. Det är nämligen välkänt att meningslösa och aggressiva inlagor i debatter tenderar att förstöra dem, vilket får till följd att de som vill delta i dem också hindras från att fatta välgrundade beslut i sakfrågan, i sin tur kan det vara precis vad någon vill uppnå.

Läs mer om debattförvanskande tekniker här, om åsikter här, om evidenshierarkier här.

//Elwa Ninpo — Politifonen