Dagens Industri springer klimatförnekarindustrins ärenden

Korspostat från Pontus Näslunds blogg.

Igår publicerade Dagens Industri en kort artikel med den sensationella rubriken “NASA: Polerna smälter inte“.

Imorse såg jag den och fann att de gör sig till totalt okritiskt organ för en så kallad tankesmedja. Här är min facebookuppdatering om artikeln:

Festlig artikel.

Dels säger inte NASA vad de påstår att NASA säger. Det är en Senior Fellow vid en lobbyorganisation med sådana härliga agendor som ‘cigarettrökning är inte farligt’ och ‘det finns ingen människodriven klimatomställning’ som uttalar sig och gör det vilseledande.
Det är alltså inte Forbes som uttalat sig heller, utan en yrkesdebattör som får publicera sig på en av deras debattsidor. Forbes själva kommenterar förhållandet med dessa ord: “Opinions expressed by Forbes Contributors are their own.”

Vad NASA uppmätt är att _ytan_ på istäcket vid polerna vid årsmaximum inte minskar, snarast verkar den öka från år till år. Det råkar vara så att yta och volym inte riktigt är samma sak, men den som menar att rökning inte är så himla hälsovådligt lär väl ha vissa problem med att förstå även andra förhållanden i naturen. Vad de här istäckesmätningarna säger oss är att vädret vid polerna blir gradvis mer och mer extremt, kallare på vintern (med snabbare isbildning) och varmare på sommaren (med snabbare avsmältning).

Vad propagandisten inte vill berätta är att årsminimum för istäcket blir mindre och mindre. Han vill heller inte berätta att det de facto påverkar andra arter som lever i polarregionerna. Vi vet detta, för vi har folk som bor där och tittar på dem och spelar in det med videoupptagningsutrustning och för anteckningar och så. Eller vi, vetenskapen har det, för av något skäl tycker inte olje- och gasindustrin, som propagandisten jobbar för, att det är något att bry sig om. Likt Carl Bildt är deras enda kommentar till avsmältningen att det är bråttom att få dit utvinningsplattformar och sno fossila resurser så fort som möjligt innan någon annan gör det, oavsett konsekvenser.

Ni vet, kvartalsvinsten framför allt.

Det är också det idealet som gör att DI kissar ned sig av glädje över idiotartikeln hos Forbes. De behöver inte fundera mer på rimligheten i deras ideologiska hållning, det är det viktiga. Sanningen får stå tillbaka för en fanatism som jag inte tror att ens diverse bokstavskommunister från mitten av förra seklet skulle betrakta som riktigt rumsren.

Det bästa är förstås att en sådan här artikel kan publiceras utan protester. Vårt samhälle saknar insikt i dessa frågor, vi skiter faktiskt i naturen, lön och profit står över alla andra värden.

Menmen, man får inte bli bitter och sur. Allraminst får man värna vetenskapens landvinningar, den ska ju vara instrumentell i förhållande till globaliserade börsbolags avkastning, annars är det enkelbiljett till social gulag som gäller.

Det är alltså en James Taylor som skrivit artikeln på Forbes. Han är Senior Fellow vid Heartland Institute. Deras affärsidé är att propagera för marknadisering av all välfärd, tjafsa emot den vetenskap som ifrågasätter rimligheten i fossilbränsleindustrin och beskriver skadorna av cigarettrökning, med mera.

Taylor är jurist. Inte naturvetare. Han påstår att han läst någon strökurs i naturvetenskap, men det spelar ingen större roll, hans jobb är att tjafsa och sprida tvivel.

Hågad kan se en entimmasdokumentär från PBS om hur Heartland arbetar här. DI:s publicering är alltså på ungefär samma nivå som när scientologer ges en röst i missbrukspolitiska frågor. Skamligt låg, för att uttrycka det i klartext.

Om du råkar vara lagd åt att tycka att vetenskaplig konsensus förmodligen går att lita på, så är den här propagandaorganisationen de som säger att du är en Charles Manson, en Ted Unabomber Kaczynski. Terrorist, en gängledare med mord på ditt samvete.

Och DI har inte integritet nog att göra en källvärdering, när budskapet stryker dem medhårs. Det är inte en enskild journalist som gjort publiceringen, det är redaktionen som helhet som står som avsändare. Någon måste ha tittat på artikeln i Forbes och sett att det är en debattartikel, att det inte är Forbes som står bakom den, sett namnet på avsändaren och fattat ett beslut om att inte ta reda på vem det är. För att sedan publicera en text vederbörande vet är vilseledande.

Här har vi att göra med samma propagandadoktrin som Putin-firman tillämpar i sina breda massmediala psyopsoperationer. Med den skillnaden att det är amerikanska företag som är den splittrande och tvivelspridande avsändaren, samt att det inte är någon opinionsbildare av betydelse som höjer på ögonen när DI läcker den här typen av dynga.

/Pontus Näslund.