Svar till Torbjörn Jerlerup

Jerimagelerup har publicerat en invändning mot vår artikel om att vi inte är Charlie Hebdo, där han förklarar sammanhanget kring en bild vi lyfte fram där (bild till vänster om texten).

Vad han missar är att vad vi vänder oss emot är den grafiska framställningen, den symboliska bildframställningsstil som tidskriften begagnar sig av. Vi kritiserar inte av okunskap om politiska skeenden i Frankrike, vilket han vill påskina.

Han gör också en jämförelse med Grotescos sketch “Det är bögarnas fel”, vilken är ganska märklig. Om Grotesco hade avbildat bögar kanske den hade varit passande men nu är det kristna homofober de skildrar. Eller åt andra hållet, om det hade varit nyfascister med vanföreställningar som Charlie Hebdo hade avbildat: man avbildar alltså inte Boko Haram, men deras offer.

Därtill måste det förstås nämnas att bidragsdelen i Hebdobilden mest troligt inte är kopplad till gisslans förhållande till gisslantagarna eller till den nigerianska statens välfärdsprogram, utan är snarare en kritik av den franska högerns nedrustningsplaner av den sociala skyddsbudgeten, som alltså i Hebdos föreställning representeras av muslimska kvinnor som kräver av staten att inte röra deras pengar.

Det ger förstås bilden av den klassiska myten om muslimska kvinnor och deras bidragsberoende. Det är bland annat det vi vänder oss emot. Den typen av bilder kan alltså inte fungera utan att mottagaren redan har föreställningar som medger igenkännande av den stereotypiske muslimska kvinnan som en högljudd bidragsparasit och inte heller reagerar med avsky mot att det är demonstranterna som hånas istället för den stat eller gruppering som mördar dem (eller vill avkorta försörjningsstödet).

Vår kritik går i huvudsak ut på att tidskriften använder ett bildspråk som har rasistiska rötter, samt att de inte ryggar för att på ett stereotypiserande sätt framställa muslimer, kvinnor eller judar. När egyptisk polis hade mördat ett tusental islamistiska demonstranter publicerade de ett omslag där en stereotypiskt framställd muslim försöker skydda sig mot kulor med en Koran med en bildtext ungefärligt lydande “Koranen är skräp, den skyddar inte ens mot kulor”, den typen av bilder säger dels att muslimer har ett speciellt utseende, dels att de är stupida fundamentalister.

Jerlerup är också noga med att poängtera att budskapet egentligen är antirasistiskt, det kanske är avsikten. Men även ett avsett antirasistiskt budskap kan beredas på ett rasistiskt vis.

Här är en bild som demonstrerar det vi åsyftar. Det ironiska för rasisten är alltså att Gud är svart, eller “neger” som det står i konversationsbubblan. Snopet, eller hur? Problemet här är ordvalet, inte budskapet. I Hebdos illustrationer är det bildspråket.

image

Haken med den här bilden är att den inte illustrerar precis vad vi har i åtanke, då det likt Grotescos sketch avbildar personer som är bigotta. Den visar dock att intention inte är innehåll. Det finns en illustration som hade passat bättre men som vi inte finner en kopia av nu. Det är samma tema. men istället är det en Blackfacegud som rasisten möter, där gudens ansiktsproportioner reducerats till stereotypa drag med uppsvällda läppar och näsborrar stora som femkronor.

Ett antirasistiskt budskap är bara det om det verkligen frigör sig från rasism, annars ska det kritiseras som rasism.

/Benjamin Michele & Elwa Ninpo.