Falsk triangulering: Hur man snor från vänstern.

Trafik-IntensivTriangulering

Triangulering är, kort sammanfattat, en metod där politiska motpoler lånar, adopterar eller stjäl över partigränserna. Det är en politisk aktivitet som har som syfte att manövrera en politisk rörelse eller ett politiskt parti mot väljarkårens mittfåra, den så kallade medelpunkten eller huvudströmsuppfattningen bland väljarna.

Grundtanken är att man för över specifika ståndpunkter och politiska idéer från en politisk motpol och inkorporerar dessa i det egna politiska programmet. Ett känt nutida exempel var när moderata samlingspartiet, moderaterna, adopterade det socialdemokratiska arbetarpartiets, socialdemokraternas, profilering som löntagarparti och gjorde den till sin egen.

Det slog mig, när idén för den här artikeln började ta sin form, att det även existerar en annan form av politisk triangulering, en triangulering där politiska element adopterar politiska teorier tvärsöver det politiska landskapet men med en betydande skillnad gentemot moderaternas och socialdemokraternas strid om mittenväljarna. Denna andra form av triangulering skriver om teorierna och transformerar dem på ett sätt så att de ska passa in i en mer extrem kontext. Denna politiska aktivitet vill jag kalla falsk triangulering.

Den amerikanska högern

Den radikala högern har nämligen varit smått genial i den bemärkelsen, särskilt om vi blickar mot vitmaktmiljön, men också mot något så otippat som 1960-talets amerikanska nyhöger, i vilken den nutida radikala amerikanska republikankonservatismen är stöpt. Om vi först ser till nyhögern i USA, ser vi att den uppstod i en väldigt vänsterliberal miljö. Det var under flower-power-eran, en tid då vänsterradikala krafter dominerade på universiteten, som en högervåg puttrade under ytan på campus.

Man ansåg att vänstern hade haft fel på en betydande punkt: den om staten. De liberala (‘liberals’, amerikansk vänster) krafterna hade länge framfört att näringslivet utgjorde arbetarklassens fiende och att statliga reformer skulle kunna tygla girigbukarna och på den vägen ge ‘the simple man’, den enkle mannen eller vanlige medborgaren, rätt. En stärkt välfärdsstat och sociala reformer var, enligt vänstern, den väg man skulle anslå. Högern kontrade och utnyttjade samma antiauktoritära retorik, men ansåg att vänstern i själva verket hade fel. Det var statens maktkoncentration och dess byråkrati – och i förlängningen självaste vänstern – som utgjorde den nationella och ekonomiska faran.

Staten och big business

Vänsterns och demokraternas retorik och politiska metoder exploaterades medvetet, man samlades i massor för att protestera – ett signum för vänsterrörelserna – kastade om den auktoritära symboliken som ‘Big Business’ utgjorde och transformerade staten till fienden i dess frånvaro. Maktens elit skulle omkullkastas, men det var inte näringslivet med dess förmögna entreprenörer som utgjorde den eliten, den koncentrerades däremot runt den byråkratiska staten i Washington, fackföreningsledarna och universitetens professorer.

Man utnyttjade vänsterns teorier för att gå till angrepp. Nu fick politiska och sociala reformer heta socialism och marxism – politiska ideologier som genom vänstern infiltrerat maktcentra och fördelat makten till staten och dess institutioner för att förtrycka den lilla människan. Högern skulle försvaga staten, vilket kan tolkas som att storföretagen skulle kunna stärkas, och slå in på frihetens väg, bort från social mittenpolitik och välfärd.

Navigerar sig inte mot mitten

Den falska trianguleringen hade inte som syfte att samla sig kring mittfåran, istället skulle den radikala politiska omformuleringen, själva motpolen till mittenpolitisk triangulering av väljaropinionen, få utgöra rörelsens bränsle och den brinner starkt även idag. Tea-party-rörelsen och den radikala konservatism som råder inom det republikanska partiet, anspelar 40 år senare fortfarande på samma retorik och än idag är socialismen, det vill säga de liberala, huvudfienden. Numera har även inslag av direkt antiislamska argument trängt in i diskussionen. Islam skall inte endast ses som ett hot på individnivå, för liksom kommunismen söker sig in i maktens korridorer, har även muslimska infiltratörer trängt sig in i politiken, menar dessa konservativa.

Muslimernas påstådda mål är att förstatliga islam, att konstitutionellt införa dess koraniska lagar och ersätta den amerikanska friheten med ”dhimmityranni”, en verklighetsbeskrivning som i stora delar ärvt antikommunismens narrativa strukturer. Kanske för att dylika skrämselberättelser har enorm politisk-populistisk sprängkraft, men i praktisk politik klädd i en dagsaktuell skräckretorik.

Inom vitmaktrörelsen

Såväl triangulering som falsk triangulering säger en hel del om en politisk rörelses tilltänkta publik. Några uppenbara exempel på falsk triangulering finner vi i vitmaktrörelsens utåtriktade diskurser. Istället för att nöja sig med att utveckla en egen terminologi och analys har vit-makt-miljöerna plockat upp arbetarrörelsens, människorättsorganisationernas och makroekonomernas retorik. Det är förmodligen en del av den strategi som den franska nya högern och för Sveriges del Per Engdahl, m.fl., skisserat sedan andra världskriget gjorde viss retorik och vissa attribut helt omöjliga att vinna opinionen med.

Vem som immigrerar eller får immigrera blir till en påstådd folkrättslig fråga om ansvar för folkmord, hur mycket immigranter tar betalt för arbete blir till en fråga om att vänstern och facket inte tagit ansvar för infödda (vita) arbetares villkor, migrationspolitiken blir till en fråga om statsbudgetpolitik och människors lönsamhet, och så vidare.

Värt att notera är att rörelsens interna terminologi skiljer sig väsentligt från den som kommuniceras utåt. För att se denna skillnad räcker det med att jämföra kommentarsfälten på Realisten.se med innehållet i den mer officiella partikommunikationen på svenskarnasparti.se. Samma experiment kan man göra med Sverigedemokraternas partipropaganda relativt kommentarsfälten på Avpixlat. Ibland läcker det också inifrån de parlamentariska frontorganisationerna, i form av avslöjanden om rasistiska utspel eller kommentarer från partifunktionärer och parlamentariska företrädare. Eller för all del, helt vanligt diskussionsdeltagande som spårar ur.

Dessa tenderar att vara närmre kommentarsfältskulturens diskurs än partiorganisationernas mer officiella och uppsnofsade, vilket ytterligare understryker att propagandans karaktär är just en form av falsk triangulering. Man anpassar helt enkelt kommunikationen till allmänheten på ett sådant sätt att den i första hand ska verka tilltalande för utomstående, snarare än vara ett korrekt återgivande av partikultur och värderingar.

Vad man söker är förstås allmän acceptans och ett bredare politiskt stöd än vad en mer uppriktig kommunikation skulle kunna uppnå. I någon mån är det något som alla partier gör, men det blir särskilt anmärkningsvärt när det är fråga om partier och rörelser som är synnerligen kontroversiella och näppeligen skulle kunna erhålla någon egentlig parlamentarisk makt genom att föra vidare det interna språkbruket och värderingarna.

Kort om Sverige

Samtidigt kan de inte svika äldre och så att säga inre anhängare i alltför hög grad, då de skulle förlora företrädare och behöva hantera interna konflikter om trovärdighet inåt. Detta är något vi redan kan se inom SD och mellan SD och SDU. För vitmaktrörelsens del föreligger liknande konfliktförhålladen mellan SvP och SMR, samt SvP och andra delar av den nationella miljön. Än så länge är SvP en relativt liten organisation och det underlättar för bibehållandet av intern lojalitet men skulle de växa kan de förmodligen se fram emot att behöva hantera motsvarande problem som SD redan har.

Bruce Stålnacke och Elwa Ninpo

One thought on “Falsk triangulering: Hur man snor från vänstern.

  1. Pingback: Rasism är bara ett kodord för arvsjukdomar | Politifonen

Diskutera

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s