Barnäktenskapsanalys utan rasism.

Vi har tidigare skrivit om barnäktenskap här på Politifonen i tre separata artiklar. Eftersom artiklarna är alldeles för långa har vi nu för avsikt att skriva ned dem i en enskild aningen förkortad artikel.

Det är inte helt enkelt att beskriva de bakomliggande orsakerna till barnäktenskap. Antingen skriver man en tendentiös artikel som har för avsikt att begränsa studiet på ett sätt där bara etnisk härkomst, religion eller något annat utgör motivet eller så försöker man göra en rättvis bedömning. För att göra det måste det noteras att orsakerna med väldigt stor sannolikhet förändras successivt allteftersom de socioekonomiska eller stamrelaterade trenderna förändras i vissa samhällen.

Det finns alltså en hel del jämförelsedata i studiet som onekligen påvisar att socioekonomiska förhållanden är alldeles utmärkande i de flesta fall där barnäktenskap sker. Däremot visar samma data på att det finns divergenser (skillnader). Även om den socioekonomiska biten är avgörande kan vi se att sådant som konflikter, invanda traditioner och liknande skapar förhållanden som i princip gör varje situation till sin egen.

Det sker på en transgeografisk skala

I effekt betyder det att barnäktenskapen som sker i till exempel i Georgien skiljer sig från de som sker i Bangladesh. Nedan ska vi kort diskutera på vilka sätt.

I Georgien och i Baltstaterna, i Kyrgyzistan, i Turkmenistan och en del andra nationer finns sedan länge en tradition av brudkidnappningar. I grunden går sådana ut på att unga tjejer kidnappas mot sin vilja av andra familjer som har för avsikt att äkta bort sina söner. Männen är de som i stor grad konspirerar inför kidnappningarna.

Uppgifterna varierar på i vilken utsträckning det sker. Enligt vissa utredningar har uppemot 40% och 75% av Kirgizistans kvinnor fallit offer för brudkidnappningar. Den geografiska utspriddheten tyder på att det alltså är ett transgeografiskt fenomen, det sker nämligen bland georgier och romer och andra grupper och kan därför inte med enkelhet reduceras till sådant som religion eller specifik kultur allena.

Det sker bland romer

Nyligen uppstod diskussioner om Soraya Post (F!) som anklagades för att legitimera barnäktenskap eftersom hennes dotter vid något tillfälle som ung och omyndig ska ha ingått i ett nominellt äktenskap. Kritiken som riktades mot henne riktade sig även mot romsk kultur på ett tendentiöst sätt och framställdes som statisk trots att den inte är det.

Det motstånd som existerar mot brudkidnappningar bland romer och andra grupper har haft den effekten att de nominella barnäktenskapen har kommit att ses som en slags nördvärnshandling. Många resurslösa och marginaliserade familjer väljer att äkta bort sina barn i relativt tidig ålder för att värja sig mot att deras döttrar kidnappas. Det har också som indirekt följd påverkat utbildningsmöjligheterna för en del flickor eftersom familjerna inte vågar skicka sina barn till skolan i många länder där våldtäkt och kidnappningar sker.

Historisk oskuldsfullhet på Sicilien och patriarkala familjestrukturer

I diskussionerna om barnäktenskap och hederskultur är Sicilen ett ganska intressant exempel. Det är inte sällan som romer, muslimer och afrikaner vilifieras med det att deras etniska tillhörigheter eller religiösa traditioner navigerar dem mot att upprätthålla seder som legitimerar barnäktenskap eller patriarkalt förtryck. Tittar man till exempel mot det huvudsakligt kristna Sicilien kunde man länge utläsa en hävd där kvinnlig oskuldsfullhet värderades högt och där heder var ett socialt strymedel.

Sådant ledde bland annat till att kvinnor gifte sig i betydligt tidigare åldrar än män. Den socioekonomiska biten stärkte dessutom sådana förhållanden i och med att det var männen som disponerade över kapitalet, ärvde ekonomiska tillhörigheter och dödsbon. Det skapade en form av beroendeställning.

Hinduer, muslimer, buddhister och transgeografi

Den transgeografiska aspekten gör sig även tydlig i sådana områden som Bangladesh, Nepal och Indien som är tre nationer som i huvudsak representerar tre skilda religiösa system. Bangladesh är i huvudsak ett muslimskt land medan Nepal är ett buddhistiskt och Indien ett hinduiskt. Tillsammans och komparativt uppvisar de extremt höga barnäktenskapstal.

Fattigdom tycks vara den gemensamma nämnaren. Barnäktenskapen ses instrumentalt som kortsiktiga problemlösare, en överlevnadsmekanism i hårda tider där de nya tillskotten (särskilt pojkarna) behövs för den ekonomiska avkastningen och för att bevara/underhålla familjens status. Behovet av att maximera nativiteten förstärks också av den höga barnadödligheten som man söker åtgärda genom tidiga äktenskap som ökar reproduktionsmöjligheterna. Eftersom boskapskötsel dessutom är en viktig inkomstkälla kan familjer som äktar bort sina barn belönas med boskap i utbyte.

Analyserna visar också ofta sambandet mellan vilka som gifter sig, när de gifter sig och varför de gifter sig. Nästan uteslutande är det ett ekonomibaserat beteende som bestämmer villkoren för äktenskapstrenderna.

Transgeografiska förbättringstrender

Man kan också se hur den transgeografiska trenden uppvisar tecken på förbättring. I nationer som Taiwan, Vietnam och Sydkorea har man nästintill utrotat förekomsten av barnäktenskap. Man observerade till exempel i Vietnam den högsta frekvensen av barngiftermål bland flickor födda 1970-1974, alltså i anslutning till Vietnamkrigets slut. Det tyder på att lonflikter och fredstider har en inverkan på barnäktenskap.

Sådana ned- och uppgångar kan man även se i Bangladeshs statistik. Den gradvisa förändringstendensen kan man utläsa mellan åren 1955-1959 och 1980-1984.

Statistik för Mellanöstern och Nordafrika (MENA). 

Runt fem procent av alla barnäktenskap sker i MENA. Så här ser statistiken ut:

tårta barnäktenskap

3.3 miljoner är den siffra som representerar barnäktenskap i MENA. Det är ungefär 0.8% av den samlade befolkningen i området och en liten del av de cirka 60 miljoner barnäktenskap som ingås världen över. Dels sker det som vi såg ovan även i Georgien, Baltstaterna och andra forna Sovjetnationer, dels sker det i hög utsträckning i Nepal och dels i Indien där närmare än fyrtio procent av världens barnäktenskap sker och där drygt femtio procent av landets kvinnor bortgifts innan de fyllt 18 år.

Statistik och världskarta

Världskarta barnäktenskap

Socioekonomisk statistik

socioekonomi barnäktensap

Trenden visar tydligt på att förekomsten av barnäktenskap sker i de fattigaste samhällena och bland de fattigaste segmenten. För mer tabeller och statistik, besök Filip Spagnoli.

Lagstiftning och juridiska arv

Problemet är inte alltid att det saknas lagstiftning i kampen mot barnäktenskap. Ibland finns klart formulerade förordningar som har som syfte att bekämpa förekomsten. Problemet är snarare att de rättsstater som har en lagstiftning inte följer upp på den och sätter den i kraft. Antingen för att man inte tar problemen på allvar eller för att man helt enkelt har svårt att nå ut i de rurala områden där sådant oftast sker. Det kan också bero på att lagstiftningen tydligt motarbetas.

En annan aspekt av problematiken med lagstiftningen i till exempel MENA är att familjejuridiken fortfarande legitimeras av en del uråldriga kolonialtidslagar som korsbefruktas med de rådande nationella förordningarna. Det gäller i princip för kodifieringen i alla arabstater.

Saudiarabien och Iran skiljer sig i det avseendet från de andra arabstaterna. De implementerar shariastyrd lagstiftning men utgår fortfarande från två sekulära europeiska statsformationsmodeller. Monarkin och nationalstaten. Kombinationen betraktas av vissa legalister som en grundläggande orsak till att vi ser kvinnoförtryck och annan repressivitet i shariatstaten i dag.

I vilket fall som helst finns tecken på att även sådana stater som KSA slutligen kommer att implementera förordningar med syfte att bekämpa barnäktenskapen. Det pågår också diskussioner bland framstående muslimska tänkare som menar att sådant som barnäktenskap måste åtgärdas.

I bedömningen av barnäktenskap refererar man sällan till den religiösa hävden eller etniciteten i sig när man söker orsakerna till problemen. Istället menar man att barnäktenskap bland annat beror på stampolitik, kulturella patriarkala tendenser som sträcker sig bortom nationsgränser/religiös tillhörighet och socioekonomiska faktorer. Vi måste således se bortom de tendentiösa problemformuleringarna om vi någonsin skall kunna tackla barnäktenskapen. Det är ett världsproblem som sker oberoende av sådant som religion eller etnicitet.

/Benjamin Michele

2 thoughts on “Barnäktenskapsanalys utan rasism.

  1. En reflexion: Det förekom också barnäktenskap i USA in på 70-talet, då ansågs 13 år vara den undre gränsen för flickor. Det var vanligt att 16-åringar gifte sig. Liksom i andra delar av världen var mycket av detta kopplat till fattigdom och lantliga miljöer. Men också till katolska miljöer. De fria kyrkorna i USA var kanske den kraft som länge underlättade barnäktenskap i strid med amerikansk lag. De åberopade sedvana och Guds Ord (bibeln).

    USAs regering bekämpade saken i decennier. Men inte förrän på 70-talet med framgång. Vissa rockstjärnor hade FBI som tummen på ögat och media skrev mycket i folkuppfostrande ambition. Elvis Presley, Jerry Lee Lewis och Chuck Berry är exempel på kända personer som bevakades hårt. De två sistnämnda har suttit i fängelse för vad vi idag skulle kalla pedofili. Men de gifte sig med flickorna…först?

    Också i Sverige var det relativt vanligt att 16-åringar gifte sig trots att lagen krävde 18 år. Inpå 70-talet. Gravida flickor med en ansvarstagande kille gick “till kungs” med ansökan om att få legalisera sitt blivande barn med äktenskap. Om respektive vårdnadshavare sa ja brukade det beviljas. Men flickor under 16 år brukade få avslag. Jag känner inte så få kvinnor i min ålder (40-talister) som började sitt vuxenliv med att “gå till kungs”.

    Ovanstående reflexion handlar inte om barn i icke könsmogen mening utan om tonåringar. Jag har inte klart för mig vilka åldrar som är det vanligaste i Asien nuförtiden?

Diskutera

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s