Liberalismen: en segerviss reaktion på orättvisa.

l_liberal-conservative_1200x675a

Det bör inledningsvis poängteras att liberalismen enligt artikelns tematik kommer att skildras som ett uttryck för vänsterteori. Fortsättningsvis kommer vi därför att behandla sådant som till exempel feminism eller civilrättsaktivism som förlängningar av liberalt tankegods.

Det görs givetvis inte med avsikt att patentera feminismen eller andra frihetliga politiska begrepp som ideologiskt förankrade i det vi i dag betraktar som klassisk högerliberalism. Istället ska liberalismen ses som en vänsterorienterad reaktion på högerkonservatism. I går. I dag. Imorgon.

Man skulle kunna säga att liberalismen ungefär har samma roll att spela politiskt som vetenskapliga framsteg har i förhållande till den religiösa föreställningsvärlden. Vetenskapliga rön stöter alltjämt ut sådant som tidigare förklarats med religiösa formuleringar. När man genom empiri och forskning gestaltade virologiska förklaringar till diverse sjukdomsyttringar kunde man snabbt avfärda sådant som dessförinnan hade förklarats som demonologiska effekter av ett syndfullt liv.

Bakom idén om mikrobiologiska virus låg mer logik (och empiriskt granskningsbar data) än i föreställningar om intelligenta transmigrära väsen som förflyttar sig mellan syndiga kroppar som någon form av gudomlig bestraffning. Nu kunde man med viss enkelhet förklara för lekmän hur en sjukdom fungerar och snart skulle sådana vetenskapliga rön peta bort hypoteser om skrock från alltfler områden.

När man i dag därför söker vård hos legitimerade läkare kan man med förvissning förutsätta att diagnosticeringen inte utgår från en etiologi och patogenes som är grundad på ickefysikaliska föreställningar om besatthet.

Också så menar jag att liberalismen fungerar. När den förankrar en idé socialt är det svårt att överträda den. Det fanns en tid då den svarta civilrättsrörelsen möttes med hårt motstånd från den konservativa amerikanska högern. Det hela skulle ta en sådan vändning att reformen rent av påtvingades med visst mått av hot om våld från statens sida. Småningom kunde liberalismen förtöjas och i dag skulle den som talar i hudfärgsseparativa termer avfärdas som oseriös eller extrem.

Sådana liberala effekter går självfallet att finna även i den svenska vardagshistorien. Det var till exempel inte svårt för någon aktör för bara ett fåtal decennier sedan att sprida antisemitiska meddelanden. Men i dag är det inte rumsrent. Den som således skulle föra sig med sådant, skulle expedieras socialt och betraktas som oseriös. För.det har ni att tacka sådana organisationer som Svenska Kommittén mot Antisemitism och deras gedigna sociala arbete.

Effekterna av den frihetliga organiseringen finner vi även på andra fält. Det skedde till exempel i kampen för kvinnlig rösträtt, dels i Sverige men också i resten av världen. Kampen för kvinnans medborgerliga rättigheter kantades förstås av hårt motstånd från den politiskt konservativa sidan men stegvis skulle den feministiska aktivismen producera allmän och social medvetenhet. I dag är det förmodligen få som skulle saluföra idén om en återgång till de samhälleliga förhållanden då kvinnor betraktades och behandlades som sekundära medlemmar i en stat.

Det tar vi förstås för givet i dag, men att konservativa inte investerar i sådana frågor längre beror på att de har tvingats till reträtt. Alltfler sådana återtåg kommer successivt även att ske på andra områden och de konservativa kommer därför systematiskt tvingas till att reformera sina ståndpunkter. En efter den andra.

Den frihetliga kampen erövrar område efter område. I dag är det till exempel omtvistat att man i rättspraktisk mening skall lägga vikt vid offrens klädsel i våldtäktsrättegångar. Jurister och nämndemän har inte lika enkelt att ställa frågor kring klädsel vid brottstillfället eftersom det finns ett socialt tryck som inte tillåter det. Man menar att offret omöjligen kan ha ansvarsdel i det inträffade alldeles oavsett om hon burit kläder som kan betraktas som “förförande” eller ej. Man menar att det inte är för lagmän att tolka hur kort en kjol bör vara för att kunna betraktas som våldtäktssäker.

I lite missriktad mening annekterade kvinnokampen även ett annat område när man i USA tände frihetsfacklor i form av cigaretter i en bernaysisk public-relations-aktion för att krossa de sociala konstruktioner som förbjöd kvinnor att röka offentligt. Alldeles oavsett vad man tycker om just den frigörelsen kan man se att frihetliga framsteg är högst möjliga. Även om de är sanktionerade av tobaksföretag som söker maximera sina vinster.

Det är just på grund av våra frihetliga framsteg som partier som Sverigedemokraterna tvingas till att införa “totalförbud” mot rasism, så kallad “nolltolerans”. Det är förstås inte socialt accepterat att vissa svenska medborgare vädrar rasistiska åsikter och därför måste man backa. På grund av våra socialt frihetliga ingrepp.

Visserligen har Sverigedemokraterna inte riktigt kommit dit än eftersom det inte är helt ovanligt att kända Sverigedemokrater gör muslimer till kollektiva måltavlor. De har ertappats med att såväl tillhöra kontrajihadistiska rörelser som att göra felaktiga påståenden om att alla terrorister är muslimer. Liberalismen ligger således efter på vissa områden men snart ska en reviruttökning göras även där. Det är just därför som vi måste organisera oss socialt tillsammans med muslimer ungefär på samma sätt som SKMA gjorde i fråga om antisemitism.

Vi är inte där än. Men det kommer.

…Sakta men säkert och det beror på att vi inte kan acceptera de tillstånd som konservatismen värnar. Vi skall återigen på alltfler områden tvinga de konservativa till att göra eftergifter. Liberalismen kommer att utesluta dem ur alla de områden de behärskar. Som vetenskapen med skrocken. Så är också förhållandet mellan friheten och konservatismen.

/Bruce Stålnacke

 

 

 

 

 

 

 

 

One thought on “Liberalismen: en segerviss reaktion på orättvisa.

  1. Först liknas Liberalismen vid någon slags vetenskaplig metod och man tar också åt sig äran för några framsteg som skett under årens lopp på några områden. Kanske kan man kalla det Liberalism att ge kvinnor rösträtt eller att kjollängden inte skall spela någon roll i ett våldtäktsmål, vad vet jag. Men jag ser det mer som en fråga om kunna skilja på rätt och fel.
    Men oavsett vilket så blir det sen lite konstigt när man som en ideologi som gör anspråk på att vara empirisk. Börjar försvara en våldsideologi som så här långt är ansvarigt för grovt räknat 270 miljoner människors död och som sedan 9/11 hunnit med minst 22914 terrorattacker med dödlig utgång. En lite märklig twist om man säger så.
    Islam är en fruktansvärd ideologi och det är faktiskt lika mycket rätt att bekämpa den. Som det är att bekämpa Nazismen, Fascismen eller Kommunismen.
    Men kanske kan Liberalismen. Precis som när vetenskapen ständigt reviderar sina teorier när nya fakta kommer till dess kännedom, ompröva sin naiva hållning till Islam. Det gäller dock att man tar bort skygglapparna och tar till sig den information om Islam som faktiskt finns. Men i dagsläget verkar det ju dock bara vara en from förhoppning. Liberalismen verkar här ha kört fast i en felaktig teori om Islam. I vart fall om man ska gå efter den här krönikan av Stålnacke.

Diskutera

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s