Gästinlägg: Karim Jebari om polisrasism

För några dagar sedan gav Polisen i Västra Götaland ut ett rasprofilerande pressmeddelande i anledning av ett mordförsök i Borås. Detta har bejublats av ytterlighetshögern och tragglats på de nyfascistiska bloggarna, bland andra Avpixlat, Exponerat och Fria Tider. Det finns en konfliktyta här mellan de som inte ser något värde i att Polisen misstänkliggör människor med “sydeuropeiskt utseende”, vad nu det innebär, och de som driver en politisk eller kommersiell agenda genom just sådant misstänkliggörande.

Vad vi idag publicerar anknyter till detta. Karim Jebari har skrivit en debattartikel om institutionaliserad rasism och människorättsvidrig maktfullkomlighet i poliskåren samt ger ett antal förslag på hur detta skulle kunna åtgärdas. Han är doktorand i analytisk filosofi vid KTH och är drivande bakom webbplatsen PolitiskFilosofi.com. Hans text har givits en mild redaktionell behandling av Elwa Ninpo.

Begreppet polisstat används för att beskriva samhällen där medborgare lever i ständig fruktan för en maktfullkomlig, våldsam och godtyckligt utövad polismakt som står över lagen. Medborgare i en polisstat torteras, döms på grundval av framtvingade erkännanden, utsätts för konstanta och omotiverade poliskontroller, intrång i sina hem, godtyckliga frihetsberövanden och förnedrande behandling. Inget av detta stämmer för den vita, högutbildade och etablerade medelklassen. Men för de medborgare som av polisen beskrivs som “buset”, är polisstaten en grym och fruktansvärd verklighet. Dessa medborgare är tiggare, missbrukare, psykiskt sjuka, småbrottslingar, icke-vita ungdomar eller fattiga. Den här extrema skillnaden mellan hur olika medborgare behandlas av den myndighet som har våldsmonopol är väldigt allvarlig. En av rättstatens viktigaste principer är jämlikhet inför lagen. Den stat som inte lever upp till detta, kan inte i egentlig mening kallas för rättsstat.

Det är, för den som tagit sig tid att läsa den tillgängliga forskningen, inga nyheter att det föreligger på det här sättet. Men eftersom forskningen inte finns samlad, och ibland är skriven på svårgenomtränglig byråkratisk prosa, så kan en kort genomgång av de viktigaste delarna av den vara på sin plats.

Brottsförebyggande rådets rapport (BRÅ 2008:4, PDF) om diskriminering inom rättsväsendet har sammanställt mycket av den senaste forskningen om rasdiskriminerande attityder inom polismyndigheten. Det förekommer medvetna och omedvetna stereotypa föreställningar om icke-vita svenskars brottslighet (s. 28). Dessa föreställningar leder ofta till att poliser fattar beslut i ärenden där icke-vita är inblandade utan att ta sig tid att samla ihop tillräcklig information för att göra en korrekt bedömning av situationen. Till exempel så förkommer det att polisen som tillkallats till en brottsplats behandlar icke-vita brottsoffer som gärningspersoner (s. 29).

Icke-vita svenskar blir oftare föremål för poliskontroller, även efter korrigering för andra variabler, så som inkomst, ålder och kön. Detta är ett resultat av implicit och ibland även explicit “racial profiling” (rasprofilering, red. anm.), alltså att polisen aktivt använder etnicitet eller hudfärg som ett signalement för brottsligt uppsåt. (s. 30) Det kan tilläggas att “racial profiling” är extremt kontroversiellt och förbjudet i många länder och i flera delstater i USA. Att det öppet använts inom polisens arbete med den inre gränskontrollen (REVA) är därför anmärkningsvärt. En effekt av att icke-vita svenskar kontrolleras oftare är att den eventuella brottsligheten inom den här gruppen också upptäcks oftare, vilket används av polisen för att försvara den här rasistiska praktiken inför allmänheten, nu senast när polisens register över romer avslöjades.

Polis i fält har ett stort utrymme att fatta beslut och göra prioriteringar i vilka brott som ska rapporteras vidare, något som används på ett rasistiskt sätt. När vita svenskar begår brott tenderar dessa att oftare skrivas av på plats, medan icke-vita svenskars kriminalitet oftare anmäls för vidare utredning (s. 30). Även detta förvärrar statistiken till icke-vita svenskars nackdel, vilket förstås spär på stereotyperna.

Till exempel så visade en studie av våldtäktsanmälningar att polisen är mer benägen att avfärda målsägandes berättelse utan att ens kalla den misstänkte förövaren till förhör när målsägande är icke-vit än när målsägande är vit. Om dessutom den misstänkte är vit, så är sannolikheten ännu lägre att denne kallas till förhör (s. 32).

En annan studie visar att för samma brott riskerar icke-vita att häktas i högre grad, häktas på lösare grunder, och att de riskerar att sitta i häkte under längre tid i väntan på rättegång (s. 32). Detta är särskilt allvarligt med tanke på den hårda kritik som riktats mot svenska häkten från såväl Europarådet, människorättsorganisationen Amnesty som FN. Dessa har under lång tid påpekat att den isolering som häktade utsätts för numera anses vara en form av tortyr som kan ge långvariga och svåra psykologiska skador. Kritikerna har också påpekat att de svenska häktesförhållandena är så vidriga att det är sannolikt att de tvingar fram falska erkännanden.

Utöver den systematiska rasdiskrimineringen och de inhumana villkoren i svenska häkten dras polismyndigheten med en auktoritär och våldsam kultur. Denna har beskrivits i de många vittnesmål som finns om polisbrutalitet, egenmäktigt förfarande och maktfullkomlighet. Men denna kultur beskrevs också mer ingående i en studie som beställdes av Rikspolisstyrelsen 2009 för att undersöka omfattningen av dessa problem (Westin, 2009, PDF). Studien beskriver en sexistisk och homofob attityd inom kåren och en föraktfull attityd till svaga grupper i samhället. Den skildrar också hur många poliser fostras in i ett tankesätt där våld ses som den första och bästa lösningen på olika problem. Dessutom vittnar många poliser om den kick de upplever av att befinna sig i ett maktöverläge (s. 40). Rapporten beskriver också hur polisens förakt mot de svagaste grupperna i samhället leder till att många ingripanden blir onödigt konfrontativa, något som snabbt eskalerar till en konfliktsituation. Detta gäller särskilt de som polisen identifierat som “icke-medborgare”, som i polisjargong kallas “buset” (s. 40).

Det har därtill varit känt sedan länge att poliser i vårt land kan begå brott mot medborgare i stort sett ostraffade. På grund av en bristande självständighet för de delar av polisen som utreder andra polisers brott och ett starkt grupptryck att begå mened för poliskollegor råder det i praktiken straffrihet för poliser. Detta har dels skildrats i en rapport från Europarådets antitortyrkommité, och i en offentlig utredning som beställdes av Justitiedepartementet för några år sedan (SOU 2007:5, s. 138).

Vad bör göras? En samlad rapport som tar ett helhetsgrepp om dessa problem vore förstås önskvärt. Viktigt är då att den utförs av externa utredare. Det pågår sedan flera år tillbaka värdegrundsprojekt i många regioner, men i ljuset av den senaste tidens avslöjanden och den efterföljande debatten finns det goda skäl att anse att värdegrundsarbetet inte är tillräckligt effektivt. Det finns också en fara i att skylla problemen på några enskilda individer. All forskning pekar snarare mot hypotesen att det handlar om ett institutionellt problem. Det är inte så att alla poliser är rasister eller oförmögna att hantera det ansvar som våldsmonopol innebär. Men den kultur, de strukturer och den ledning som idag präglar polisen är så rutten att den bara kan förändras genom en radikal reformprocess.

  • Lägg ned Polishögskolan. Det är redan i Polishögskolan som de värderingar som präglar kåren formas. Detta sker både genom att praktiker, normer och attityder direkt förmedlas till eleverna av poliser, och genom att de poliser som inte är mottagliga för dessa värderingar sållas bort. Polishögskolan är en märklig hybrid av yrkesutbildning och högskola. Men dagens samhälle kräver poliser som har en betydligt mer akademisk profil än de som dras till Polishögskolan. Poliser behöver i större utsträckning än idag ha kompetens inom psykologi, sociologi, vårdvetenskap och juridik. Därför bör polisutbildningen bestå av en kandidat inom något av dessa ämnen med en tvåårig påbyggnadsutbildning som rimligen kan ges vid några av våra högskolor och universitet. Det har föreslagits att polisundervisningen skulle kunna ges vid Södertörns högskola, ett förslag som vore utmärkt, inte minst genom att det skulle kunna bidra till att öka den etniska mångfalden inom kåren.
  • De som är chefer inom polismyndigheten idag är de poliser som har fostrats i kårandan. DN:s avslöjande och polischefernas totala brist på förståelse visar på hur stora problemen är, även på chefsnivå. Polisens ovilja att kartlägga det omfattande pedofilnätverk som hade bildats kring polischefen Göran Gillberg, som sålde barn till ett stort antal män i sin bekantskap, visar också hur långt värdegrundsarbetet har att gå. Det är därför viktigt att en extern myndighet med utredare från andra myndigheter än polisen upprättas för att granska polisledningen. Det är viktigt att ge denna myndighet långtgående befogenheter, till exempel en rätt att begära ut samtliga handlingar från polisens interna arbete, och att kalla enskilda poliser till förhör under ed. Det är också viktigt att en policy av nolltoleras för maktmissbruk etableras inom kåren, och där inte ens polischefer ska vara undantagna.
  • De långvariga kränkningarna av medborgares mänskliga rättigheter måste tas på allvar för att återupprätta förtroendet för polisen. En sanningskommission bör inrättas, med uppgift att utreda samtliga anmälningar om tjänstefel, övervåld och andra övergrepp som gjorts mot idag verksamma poliser de senaste tio åren. Enskilda poliser bör få välja mellan att säga upp sig eller bli utredda för de brott som de anklagats för. Vidare bör poliser och före detta polisers vittnesmål i dessa rättegångar inte ges det fulla bevisvärde som vittnesmål under ed normalt ges, utan uppfattas som partsinlagor av jäviga individer.
  • Häktningsförfarandet måste förändras i grunden. Isolering av häktade får inte under några som helst omständigheter vara tillåtet.

Dessa förslag skulle kräva att en särskild tillfällig undantagslag antas i riksdagen, med tydliga objektiv. Det här kommer givetvis att leda samhällsproblem på kort sikt. Men dessa problem bleknar om vi på allvar inser vad som har skett alla dessa år. En myndighet med våldsmonopol har på ett systematiskt sätt satt sig över lagen, förföljt etniska minoriteter och ljugit under ed inför domstolar.

Förslagen är givetvis så radikala att sannolikheten för att nuvarande regering skulle kunna driva igenom dem är minimal. I en bemärkelse kan de ses som ett filosofiskt tankeexperiment. Men samtidigt skulle jag vilja påstå att möjligheten till en sådan här reform inte är obefintlig. Vi tenderar att se samhällsförändringar som gradvisa, när många samhällsförändringar är abrupta och anses i efterhand ha varit “oundvikliga”. Tänk på murens fall, tyskarnas “energiwende” eller 90-talets radikala nedbantning av den offentliga sektorn. Alla dessa händelser hade förmodligen setts som omöjliga ett år innan de skedde. Kanske är det här skandalerna som ledde till den “oundvikliga” reformeringen av polisen, kanske kommer en framtida, än värre skandal att vara vid rätt tidpunkt och i rätt samhällsklimat för de reformer som här föreslås. Det är förstås inte heller omöjligt att en långsam reformprocess, som i viss mån redan har påbörjats, i slutändan kan leda till att polisens lagvidriga maktutövande kan begränsas.

Referenser:

Bengt Holmgren, Thomas Frisell, Bo Runeson Psykisk hälsa hos häktade med restriktioner Projektnummer: 2007:1 Kriminalvården

Charles Westin och Angela Nilsson December 2009  Attityd- och bemötandeproblem inom polisen Rapport till Rikspolisstyrelsen

Council of Europe. Report to the Swedish Government on the visit to Sweden carried out by the

European Committee for Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or

Punishment (CPT). Strasbourg, 11 December 2009.

Peter Martens, David Shannon, Nina Törnqvist Diskriminering i rättsprocessen Rapport: 2008:4 Brottsförebyggande Rådet

Report to the Swedish Government on the visit to Sweden carried out by the European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) from 27 January to 5 February 2003

Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? SOU 2007:5 Justitiedepartementet Internutredningsutredningen

United Nations. Report on the visit of the subcommittee on prevention of torture and other cruel,

inhuman or degrading treatment or punishment to Sweden. 2008.

22 thoughts on “Gästinlägg: Karim Jebari om polisrasism

  1. Det är väl bara bra om Polisen släpper ett signalement som kan underlätta att man får fast förövaren. Att skriva att gärningsmannen hade ett “sydeuropeiskt utseende” borde inte vara konstigare än att skriva att personen t.ex var rödhårig. Finns egentligen ingen anledning att hemlighålla detta såvida man nu inte vill mörka hur brottsfördelningen i Sverige ser ut. ( 52,5% av dom som sitter för dom grövsta brotten i dom svenska fängelserna. Är enligt Kriminalvårdens långtidsrapport utlänningar eller folk med invandrarbakgrund )
    Och trots trots att man släppte detta signalement så kunde ju ändå inte vanlig media undanhålla sig från att spekulera om både Anarkister och Nazister. http://www.expressen.se/gt/experten-om-dadet-var-inte-valplanerat/ Nån tidning yrade väl också om både rasister och lasermän i samband med detta. Och att anledningen skulle ha varit att pojken uppehöll sig illegalt i landet. Näe det enda rätta är ju givetvis att offentliggöra så mycket information som möjligt i sådana här ärenden. Dels så underlättar det Polisens arbete. Men man slipper också allt felaktigt spekulerande från alla håll när sånt här inträffar. Sanningen kommer ju tack vare alternativ ändå media fram till slut.

    Det s.k “Romregistret” som omnäms i texten var faktiskt inget rasistiskt register. Det var ett register över krimminela nätverk som i det fallet råkade bestå av just Romer. Det registret var faktiskt inte konstigare än ett register över t.ex MC gäng. För att kartlägga organiserad brottslighet så måste faktiskt Polisen kunna föra register av det här slaget. “Romregistret” har ju också varit ett fall för åklagare. Men där har man ju bara konstaterat att inget brottsligt ( rasprofilering ) förekommit. Man hade förvisso synpunkter på att ostraffade personer fanns med i registret. Men det var också det enda.

    Sen vad gäller Reva projektet som också omnäms i texten så är det faktiskt bara en vandringssägen att det skulle ha handlat om rasprofilering i det fallet. JO fick nämligen ta emot ett tiotal anmälningar om just detta. Det var dock ingen av de som anmälde verksamheten till JO som själva har utsatts för diskriminering. Samtliga anmälare hänvisade här faktiskt bara till hörsägen i media. JO avvisade här anmälningarna därför att det inte kunde ledas i bevis att någon skulle ha stoppas enbart på grund av utseende som kan uppfattas som utländskt.

    Måste också säga att det blir lite larvigt när ni kallar dom bloggar som är kritiska till den förda invandringspolitiken för nyfascistiska. Att presentera dom nyheter och återge den information som vanlig media utelämnar i syfte att normalisera invandringspolitiken. Kan väl knappast vara ens i närheten av att vara nyfascistiskt.

    Men det verkar som om Elwa inte kan låta bli att försöka svartmåla meningsmotståndare🙂

    Men annars så kan jag hålla med om att en fristående myndighet som handhar utredningar gällandes poliser och åklagare vore önskvärt. För att så långt det är möjligt säkerställa ett rättssäkert system och undanröja alla misstankar om att man här håller varann om ryggen. Att förlägga en del av utbildningen till högskolor och universitet låter väl inte heller som en dum ide.

  2. Varje brott begånget av en invandrare är en kränkning mot ALLA svenskar, såväl nu levande som döda.

  3. Det här inskränker sig inte enbart till rasism. RPS detaljstyr mycket och bedriver tjänstemannapolitik i opposition mot regleringsbrev och lagen. Ett exempel är vapenlagsutredningen där samma personer med en agenda har bortsett från kriminellas användning av vapen och siktat in i praktiken alla lagförslag på jägare och sportskyttar. Det har de gjort genom att bortse från vetenskap och fakta till fördel för att utöka sina egna befogenheter och makt genom att skriva utredningsdirektiven, utredningen samt remissvar till utredningen. Sånt här antidemokratiskt maktmissbruk är kutym inom polisväsendet och det är i första hand cheferna som är problemet.

  4. “signalement som kan underlätta att man får fast förövaren.” => Hur ofta leder signalementet till att rätt person grips? Jag kan tänka mig att det behövs ett incitament för en civilist att börja fundera på att lämna in tips till en polisutredning. Ett typiskt incitament är att man upplever obehag eller märkligheter. Beror detta på att förövaren var svart, rödhårig, icke-europeiskt osv? Knappast. Snarare beror det på en komplex väv av omständigheter.
    Däremot behövs naturligtvis en rik palett av biometrik för att styrka bevisföringen. Det borde dock kunna ske i ett senare skede när alla bevis är ihopsamlade utan att det skett en kontaminering av bevisurvalet genom ett ensidigt efterfrågande av vissa typer av bevis för att det råder en gammalmodig uppfattning om man kan eliminera falska spår på det viset.

  5. Gruppen “invandrare” är godtyckligt avgränsad. Den är inte i sig intressantare att isolera än gruppen socioekonomiskt utsatta eller gruppen män, även de avgränsningar som åskådliggör betydande överrepresentation på anstalterna, i misstankeregister, i brottmål, med mera. För att få en bild av vilka som påverkas av kriminalisering och varför behöver man se på en mängd faktorer och väga dem mot varandra med avseende på hur kriminogena de är. Härkomst är här en relativt svag sådan, jämfört med ålder, kön och socioekonomisk status.

    Du utgår från att en gruppidentitet eller -tillhörighet är viktigare än andra, utan att motivera det med annat än isolerad överrepresentation i sig. Att en sådan grupp är mer förekommande i viss statistik än någon annan kan ha många förklaringar. Gruppen “invandrare” är generellt underprivilegierad, mer socioekonomiskt utsatt, har en demografisk sammansättning som avviker från befolkningen i stort (yngre, övervikt av män, m.m.) och tenderar att bli misstänkliggjord, något som påverkar rättsvårdande myndigheters benägenhet att utreda och lagföra personer ur den. Med dessa och andra relevanta faktorer med i beräkningen blir gruppens överrepresentation rätt liten. Klart mindre än vad som rimligen påkallar politiska utredningar och åtgärder.

    Uttrycket “sydeuropeiskt utseende” markerar en distans mellan en inhemsk vithetsnorm och en utländsk avvikelse. Det ger heller ingen klar bild av vad allmänheten bör se sig om efter. Om man går med på att generalisera grovt över utseenden i Sydeuropa är det rätt stora skillnader mellan spanjorer, italienare, slovener, montenegriner och greker, allihop grupper som Polisen med en sådan profilering misstänkliggör och pekar ut med ett signalement av det slaget. Det varierar också stort hur fördomarna och kännedomen om generaliserade sydeuropeiska utseenden ser ut. Samma yttre karaktär som dessa föreställningar omfattar förekommer också i Centraleuropa, Östeuropa, Turkiet, kring Kaukasus, Kaspiska och Svarta havet, och så vidare. Profileringen säger ingenting om hur personen som eftersöks egentligen ser ut och de som är benägna att ta den till sig är antagligen också benägna till fördomar om personer från Sydeuropa, vilket innebär att staten legitimerar och framkallar reproduktion av samma fördomar.

    Det är något som underblåser rasism utan att ha någon större betydelse för brottsutredningen. Jämförelsen med rött hår är minst sagt märklig.

    Romregistren har i delar förklarats vara olagliga av den tillsynsutredning som är gjord. Vad du påstår är helt enkelt inte helt sant. Och att poliser vistats i offentliga miljöer för att tråla efter personer med papperslöst utseende är definitivt rasprofilering, de allra, allra flesta som har sådant utseende som poliser och många andra föreställer sig att papperslösa personer har är inte papperslösa utan alldeles vanliga medborgare med alldeles vanliga liv. Det är alltså en stor grupp oskyldiga som belastas av misstänkliggörande och användning av statens våldsmonopol genom den åtgärden.

    De bloggar jag kallar för nyfascistiska är inte nämnvärt kritiska. De är propagandakanaler för en bredare politisk agenda, eller kommersiellt intresserade av en öppenhet för fascistiska idéer som brett ut sig under det senaste decenniet. Det är svårt, nästan omöjligt, att avgöra om de tre bloggarna jag nämnde är rena affärsprojekt, medvetna opinionsbildare eller nyttiga idioter i en politisk rörelses ledband. Bland annat för att de inte spelar med öppna kort, utan använder anonymitet, dålig eller obefintlig journalistik och den klassiska högerfloskeln att de företräder den enda sanningen (jfr. exempelvis med Bildts enda väg på nittiotalet). De företräder öppet motstånd mot avskaffande av könsdiskriminering, ägnar avsevärd tid åt att underblåsa och reproducera rasistiska och ultranationalistiska föreställningar, pläderar för ökad repression och mindre reglerad polismakt, med mera. Det är därför jag kategoriserar dem som nyfascistiska. De är lojala till en demokratifientlig rörelse med totalitära drag som inte är främmande för att utnyttja högerpopulistisk mytbildning om immigranter och varierande grad av härkomstessentialism, alltså att en människas väsen är hennes härkomst snarare än hennes göranden och låtanden.

    //Elwa Ninpo — Politifonen

  6. Varken ytterkantsvänstern eller ytterkantshögern har rätt. Ni har båda fel. Vilket är en förlust för samhället och med tanke på detta fruktansvärda brott väldigt hemskt för brottsoffret, så ni borde ju kunna hålla er ifrån att vinna politiska poäng på att en pojke blivit brutalt misshandlad i vad som verkar vara en släktfejd och istället försöka fokusera på att faktiskt göra arbetet lättare för rättsvårdande myndigheter? Men icke.

    Det är vare sig produktivt att utelämna signalementet, likväl som att det inte är särskilt produktivt att skriva “sydeuropeiskt utseende”. Det neutrala och vettiga vore att skriva: brunt hår, blå ögon, pagefrisyr, medelbyggd. Exempelvis.

    Men det skulle både ni och de reagera på. Ni för att det är stigmatiserande och de för att det inte är tillräckligt utpekande.

  7. Det är alltså lika dumt att skriva “svenskt utseende” som att skriva sydeuropeiskt utseende. Även om man med svensk avser att man är ljushyad (och troligtvis blond och blådögd) så missar man ju en stor del av befolkningen som inte är det. Har personen dessutom en ovanlig hårfärg, som rödhårig, utelämnas det ju på så vis av att bilden av en “svensk” inte riktigt bekräftas. Vidare kan en person med svenskt utseende komma från ett annat land – och därmed tala ett annat språk och med brytning – men denne skulle ju då inte bli misstänkt eftersom att enbart “svenskar” pekats ut. Eller som i detta fall en person med “sydeuropeiskt” utseende.

    Men är man fast i ett träsk där man ska kasta skit på “nyfascister” eller “extremvänstern” är det förstås viktigare än att faktiskt tänka ett varv extra om vad som är vettigt och inte.

  8. Brottsoffret är själv invandrare (illegal sådan), så hur kan det vara en kränkning mot svenskar? Snarare är det en kränkning mot barn om det är någon grupp som kränkts. Men brottet är för mig en kränkning mot brottsoffret och möjligen dess anhöriga. I fall med hatbrott kan nog fler känna sig kränkta.

    Kollektivisering kan du överlåta åt vänstern, det sköter de så bra själva. Som du själv kan läsa på denna sajt.

  9. BRÅ rapporten 1996:2 skrev i sin sammanfattning att “Invandrares överrepresentation i brottslighet beror inte på en ogynnsam fördelning vad gäller kön, ålder eller bostadsort. Den beror inte heller på en generellt sett låg socioekonomisk status (mätt genom s.k. SEl-kod) i Sverige.”(sidan 89) Sistnämnda innebar att invandrarna var likartat överrepresenterade även efter kontroll av skillnader beträffande tillhörighet till yrkesgrupperna “Ej förvärvsarbetande”, “Arbetare, företagare”, “Tjänstemän”, och “Övriga”. Invandrarna var även överrepresenterade inom var och en av dessa yrkesgrupper.(sidan 45)

    Samma rapport konstaterade också att det är lätt att överskatta dom socioekonomiska faktorers betydelse som orsak till brottslighet. Ett problem är att det är brottsligheten som kan orsaka låg socioekonomisk status istället för att det är låg socioekonomisk status som orsakar brottsligheten. Sålunda kan exempelvis en kriminell ha svårt att få arbete.(sidan 23)

    Folkpartiets före detta integrationstalesman Mauricio Rojas kommenterade i en debattartikel bland annat resultaten från BRÅ 1996:2 och skrev att “Denna allmänna överrepresentation gäller oavsett socioekonomisk status, det vill säga att överrepresentationen består praktiskt taget oförändrad när man jämför exempelvis förvärvsarbete och yrkesgruppstillhörighet i Sverige, samma sak gäller efter kontroll av kön, ålder och bostadsort. Det är till och med så att den största överrepresentationen finns bland förvärvsarbetande invandrare med tjänstemannayrken (126 procent kontra cirka 90 procent för invandrade personer med arbetaryrken eller icke förvärvsarbetande).”

  10. “Romregistren har i delar förklarats vara olagliga av den tillsynsutredning som är gjord. Vad du påstår är helt enkelt inte helt sant”

    Jo det är givetvis sant. Registret över zigenare är inte brottsligt enligt åklagare Mats Åhlund som la ner förundersökningen mot två enskilda poliser.

    Åhlund sa då at han måste göra en rättslig bedömning och brott kan inte styrkas “det går inte att säga att någon uppsåtligen av straffbar oaktsamhet har upprättat registret” Vidare menar han att det funnits ett ändamål med registren, “och i detta fall får man utröna släktförhållanden och det är ett analysarbete som är tillåtet”

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/utredning-om-polisregister-nedlagd_8841492.svd

  11. Hur vore det om du gav några exempel på artiklar på nämda bloggar som kan uppfattas som Nyfascistiska. Finns säkert en och annan artikel som man kan ha invändningar mot. Men Nyfascistiska ?

  12. Nu är det ju inte så att man “trålat efter personer med papperslöst utseende” i REVA projektet. Man kontrollerade enbart personer som saknade färdbevis eller på annat sätt betedde sig kriminellt i tunnelbanan. Om dom personerna nu inte kunde identifiera sig så måste man ju givetvis gå vidare med ärendet. Finns som jag skrev tidigare inget konstaterat fall där man gått på personer enbart p.g.a deras utseende. Dessa falska påståenden var enbart skapade av personer som ville stoppa Polisen i deras arbete med att hitta folk som upphöll sig olagligt i landet. Tyvärr så lyckades man ju också med detta. Mycket också tack vare det mediadrev som blev följden av dessa falsarier.

  13. En viktig faktor som kan förklara Invandrares överrepresentation är ju faktiskt att ett stor del av dom är Muslimer. Muslimer som lever i västvärlden är nämligen statistiskt överrepresenterade när det gäller kriminalitet och våld. Exempelvis så är sju av tio intagna i Danska ungdomsfängelser Muslimer. Och 19 procent av de intagna totalt på landets fängelser är Muslimer. Detta trots att man bara utgör 4,1 procent av befolkningen. Ungefär samma siffror går att hitta i Nederländerna och Belgien. I Frankrike är det förbjudet att föra statistik baserat på etnicitet och religion, experter som The Washington Post talat med menar dock att muslimer nu utgör hela 60 procent av de intagna medan 12 procent av den franska befolkningen är muslimer. Här ger den Danske psykologen Nicolai Sennels en förklaring till varför det förhåller sig på det sättet.

    http://theunitedwest.org/nicolai-sennels-report-from-the-therapy-room-why-are-muslims-more-violent-and-criminal/

    https://avpixlat.info/2012/07/02/robert-spencer-intervjuar-nicolai-sennels-muslimer-far-lara-sig-att-vara-aggressiva-osakra-ansvarslosa-och-intoleranta/

  14. Jag personligen är för konkret signalementsgivande, alltså kort hår, bruna ögon, röd jacka, kobent gångstil, eller dylikt.

    Svepande fördomsbaserade uttryck om generellt utseende med avseende på geografi är däremot inte okej.

    Försöker du också påstå att Karim eller Politifonen är att betrakta som ytterlighetsvänster, och i sådant fall utan att bekänna dig till ytterlighetshögern? Om så, är jag mycket nyfiken på hur du gör din bedömning. Vi är nämligen obundna i förhållande till vänster-höger-skalan och tar inte politisk ställning annat än i fråga om social jämlikhet med avseende på de lagstadgade diskrimineringsgrunderna och i opposition till dålig journalistik, främst rasifierande och politiskt tendentiös sådan.

    //Elwa Ninpo — Politifonen

  15. Som du kan se konstaterade jag att härkomst är en relativt svag faktor, om ens en sådan, det går nämligen inte att utläsa av BRÅ-rapporterna om statistisk överrepresentation. Att du idogt repeterar att härkomst och religiös identitet bör betraktas som de enskilt viktigaste faktorerna trots att andra faktorer är mångfalt och åter mångfalt starkare markörer för överrepresentation ger ett intryck av fanatism.

    Från min bildliga penna finns flera granskningar av rasifiering och demokratifientlighet på bland annat Fria Tider här på bloggen. Du kan börja med att läsa dem. Förmodligen identifierar du nyfascismen som ‘invandringskritik och kritik mot genusvansinne’ eller något dylikt. Det förtar inte att bloggarna är hemmahörande i en mer eller mindre kristen nyfascism att de inte självidentifierar med begreppet. Demokratifientlig ultranationalism som delar drag med eller reproducerar värderingar ur den fascistiska tanketraditionen är helt enkelt att betrakta som nyfascistisk. Det är inte så mycket att orda om. Etiketten blir inte mindre passande för att allmänheten finner fascism motbjudande.

    //Elwa Ninpo — Politifonen

  16. Ville bara ha exempel på artiklar som kunde anses vara nyfascistiska. Verkar inte som det går att uppbringa någon sådan.

  17. Pingback: Statistikens bakgrund «

  18. Pingback: Bakom siffrorna | skvitts

  19. Pingback: Gärna polisreform, men också en löneförhöjning | Politisk Filosofi

Diskutera

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s