Gästinlägg: Invandring och arbetslöshet – myter och statistik

Invandring och arbetslöshet

– myter och statistik

arbetsförm

Den här lilla utredningen utgår från en recension av min bok Åtgärdslandet i Dalademokraten, eller närmre bestämt från ett annat antal läsarkommentarer till den. Jag tror de är ganska typiska för SD-influerade nätdebattörer i det här ämnet

Boken förbiser enligt dem att ta upp en avgörande orsak till arbetslösheten, nämligen invandringen. Jag tänker här ta kommentatorernas påståendena som exempel på invandrarfientlig retorik och jämföra dem med kända fakta.

Påstående:

Om det varje år invandrar 30-40 000 människor som inte kan språket och ofta inte har någon utbildning mer än jordbruk i något torrt land så kommer arbetslösheten att varje år öka.”

Så är det ibland, men absolut inte särskilt ”ofta”. I genomsnitt  ”finns [det] fler högutbildade med eftergymnasial utbildning bland utrikes födda. Generellt sett har invandrare något lägre utbildningsnivå,” men ”de personer som invandrat till Sverige under senare tid, 2001-2008, har generellt sett högre utbildningsnivå”.

Påstående:

Överbefolkade områdena där stora delar av invånarna lever på bidrag eller i värsta fall av kriminalitet.”

Sysselsättningsnivån bland invandrade är 82% av nivån bland infödda.Till och med för somalier, som är en av de grupper som haft absolut störst svårigheter i Sverige (men inte i alla andra länder – jag håller inte med om Svenskt Näringslivs analys av varför somalier klarat sig så mycket bättre i USA, men siffrorna är intressanta ändå), är andelen sysselsatta ungefär hälften av vad den är bland infödda. Naturligtvis speglar en sysselsättning på halva de inföddas nivå en problematisk social situation, men skulle man tro skräckskildringarna på en del bloggar och kommentarer skulle man kunna tro att knappt en människa jobbar i Rinkeby eller att en somalier med jobb nästan är en världsnyhet. Jag hade för övrigt flera arbetskamrater från Somalia och Eritrea när jag arbetade inom hemtjänsten och såg aldrig något speciellt att anmärka på hur de skötte jobbet, trots att de kom från en så annorlunda social och kulturell bakgrund än pensionärerna.

Det finns även etniskt svenska områden (ofta gamla bruksorter) med höga siffror för arbetslöshet, socialbidrag etc. När jag skrev om Motstånd Motala kunde jag konstatera att flera social indikatorer var värre i Motala än i Botkyrka.

Påstående:

Varför arbeta när du kan leva på bidrag? Ge mig ett skäl till varför en nyanländ från ett fattigt land skall börja arbeta i Sverige?
Personen får ju gratis lägenhet och en summa pengar, plus få ta del av hela vår sociala välfärd.”

Det finns (så vitt jag sett) inga som helst belägg i forskning eller utredningar, eller ens anekdotiska bevis, för att det skulle finnas någon mätbar frivillig arbetslöshet bland invandrade. Denna studie konstaterar att utomeuropeiskt födda invandrare söker arbete mer intensivt än etniska svenskar, ”använder nätverk och direkt kontakt med arbetsgivaren som ett sätt att söka arbete i högre grad än nordiskt födda” och ”skickade också fler arbetsansökningar och använde mer tid på att söka arbete”.

Påståendet saknar logik. Möjligheten och motiven till att leva på socialbidrag ser inte annorlunda ut för invandrade än det gör för infödda. Visserligen är kanske ett svenskt socialbidrag en ganska hög inkomst jämfört med lönerna för många arbeten i exempelvis Irak (i viss mån även efter att man korrigerar för högre svenska levnadsomkostnader), men för det ett välkänt faktum att det som betyder något för människor psykologiskt inte är vår absoluta inkomstnivå, utan inkomsterna relativt vår omgivning (se boken Jämlikhetsanden). En person som arbetat som läkare eller advokat i Irak kommer att uppleva det som en allvarlig social nedflyttning att leva på socialbidrag (eller även att jobba som städare, diskare osv) i Sverige, även om hans inkomster och t.o.m. hans levnadsstandard har ökat.

Om dessutom socialbidraget är högre än hans inkomst i det gamla landet,  är det fortfarande avsevärt lägre än en svensk lön (och medför dessutom en massa andra otrevligheter i livet) och förklarar fortfarande inte på något sätt varför personen inte skulle vilja söka arbete. Det finns helt enkelt ingen logisk koppling, om man inte tror att personer från fattiga länder av någon anledning är mindre villiga att arbeta: tror man det kan man knappast längre hävda att ”jag är inte rasist…”.

Påstående:

”Om det varje år invandrar 30-40 000 människor… så kommer arbetslösheten att varje år öka.”

I just detta sällsynta fall håller jag med Anders Borg, när han i riksdagsdebatten mot SD hävdade att det inte finns något som tyder på att länder med hög invandring också får hög arbetslöshet. Den här forskningssammanfattningen kommer fram till att ”De generella slutsatser man kan dra är att invandring har små eller inga effekter på sysselsättningsnivån.”

Några internationella arbetslöshetssiffror:

Sverige: 8,3%

EU-genomsnitt: 9,5%

Finland (ofta framfört som föregångsland bland invandringsmotståndare): 8,4%

Alla siffror för 2010 från CIA Factbook, av bekvämlighet- och jämförbarhetsskäl.

Detta pekar på en allmän självmotsägelse i SD:s (mfl) argumentation: om invandring verkligen är roten till (nästan) allt ont, och om Sveriges invandringspolitik verkligen är så ”extrem” och ”unik” som SD hävdar, varför återfinns då ungefär samma ekonomiska och sociala problem i andra länder, inklusive sådana som har en mycket mer restriktiv invandring?

Jag tänker inte försöka mig på en egen bedömning av hur ”generös” eller ”snål” den svenska politiken är i förhållande till andra länder. Fakta för den som är intresserad kan studeras här, men det finns flera olika siffror man skulle kunna jämföra (antal uppehållstillstånd/år, andel utländska medborgare mm), och jag har inte kunskaperna att avgöra vilken jämförelse som är mest relevant. Men om Sveriges invandringspolitik verkligen är mycket ”generösare” än alla andras, verkar invandring inte spela särskilt stor roll, eftersom Sverige när det gäller arbetslöshet (och i många andra avseenden) ändå klarar sig förhållandevis bra.

Om å andra sidan Sveriges invandringspolitik inte skiljer sig mycket från andras, ja då kan man givetvis fortfarande hävda att det är invandringen som orsakar EU:s, och USA:s alla problem, men då betyder det att SD i alla år fört fram ett nyckelpåstående (Sveriges påstått ”unikt” höga invandring) som är fullständigt felaktigt, så varför ska vi i så fall lita på dem i andra avseenden?

/Jon Weman, Åtgärdslandet

16 thoughts on “Gästinlägg: Invandring och arbetslöshet – myter och statistik

  1. Vi har idag en sysselsättningsgrad på ca 57% i gruppen utrikes födda, att jämföra med ca 80% i gruppen infödda svenskar. Finns väl ingen vettig människa som kan tro att den gruppen är lönsam på något sätt.

    En sysselsättningsgrad på 57% är alldeles för låg för att gruppen ska vara självfinansierande, än mindre lönsam. Enligt Professor Jan Ekberg krävs en sysselsättningsgrad på 72% hos utrikes födda för kostnadsneutralitet. En höjning med 15% behövs således bara för att det ska gå jämt upp. Knappast lönsamt att då fylla på med ännu fler arbetslösa när vi inte ens har jobb till den egna befolkningen. Säger sig väl självt att det finns en gräns för vad ett land tål.

    Faktum är att vår massinvandrings och asylpolitik idag är så kostnadskrävande att regeringen måste ta biståndspengar för att kunna hantera kostnaderna. Pengar som annars skulle gått till verkligt behövande och lidande människor. Men för vissa är det tydligen viktigare att samla PK poäng än att hjälpa så många människor som möjligt. Vilket alltså görs bäst på plats och i olika närområden.

    OECD:s senaste rapport visar ju dessutom också att invandringen är en nettokostnad. Man visar där att invandring ger ett minus på 0.57 procent av BNP

    En annan intressant siffra från den rapporten där Sverige starkt avviker från andra rika länder gäller socialhjälp till invandrare jämfört med socialhjälp till infödda. I Sverige får en genomsnittlig invandrare 10.2 gånger mer än vad en genomsnittlig svensk får. Det är den högsta siffran inom OECD vars medeltal är 1.7

    En gång i tiden hade vi ju också en arbetslöshet under 2 % i det här landet. Vilket i princip inte är någon arbetslöshet alls. Men tack vare massinvandringen så ju läget på arbetsmarknaden idag närmast katastrofal. Så ska man göra en rätvis jämförelse här så är det ju med sverige före och efter massinvandringsexprimentet. Att vi närmat oss övriga länders arbetslöshetsstatistik har faktiskt en orsak. Att sverige sen förmodligen är bäst i världen på att gömma arbetslösheten i diverse sysselsättningsåtgärder. Gör ju att man misstänker att situationen förmodligen är ännu värre än dom 8,3% som anges här.

    http://www.scb.se/statistik/AM/AM0401/Sysselsattning_och_arbetsloshet_1975-2004.pdf

    Ett sätt att undersöka om invandringen är lönsam eller inte är att se närmare på kommuner med hög invandring . stämmer påståendet om att invandringen skulle vara en vinstaffären så skulle alltså dessa kommuner gå bra ekonomiskt.
    Ekonomen Tino Sanandaji har tittat närmare på det här.

    http://www.tino.us/2013/08/invandring-och-ekonomiskt-utveckling-i-malmo-botkyrka-och-sodertalje/

    Sen kan vi titta på specefikt på gruppen Somalier. Som förmodligen aldrig kommer att bli lönsamma. Statistik från den norska Statistiska centralbyrån visar att varje Somalier var för sig innebär en nettokostnad på motsvarande 10 miljoner svenska kronor

    Den svenska Statistiska centralbyrån har till skillnad från sin norska motsvarighet valt att inte föra någon liknande statistik över kostnader för olika invandrargrupper. Men man kan ju alltid utgå från dom Norska siffrorna. Idag finns det över 60 000 somalier i Sverige. Notan för den befintliga populationen kommer alltså, om kostnaderna inte är högre än de är i Norge, således att uppgå till minst 540 miljarder svenska kronor för dom Svenska skattebetalarna.

    http://www.abcnyheter.no/nyheter/2013/09/07/hver-somalier-koster-staten-9-millioner-kroner

  2. Först och främst måste jag bara säga att det är väldigt illa att sätta ett pris på människan. Ska vi således sitta och kalkylera vad socialt utsatta människor kostar samhället, behöver vi inte begränsa oss till invandrare. Vi kan börja attackera handikappomsorgen, som kostar flera miljarder om året, psykvården och flera andra instanser i samhället som traditionellt sett betraktas att inte generera någon avkastning, men istället bara “kostar”. Det är i sig ett avhumaniserande att teoretisera kring ekonomi på det sättet.

    Sedan är det inte sant att det bara kostar pengar. Handikappomsorgen både genererar arbetstillfällen, skapar möjligheter för privat och statlig entreprenad och spetsinriktad produktplacering, löner som skall beskattas och mycket mer.

    Detsamma gäller visserligen även för invandringen. Det alstrar både jobb och ekonomi, i form av boenden, tolkningsarbeten, sjukvård, statliga arbetstillfällen i migrationsfrågor (där väldigt många invandrare arbetar bland annat) och samhällsinformatoriska arbeten. Både invandrare och etniska svenskar skapar egna företag med inriktning på migration och områden som ligger väldigt nära.

    Man ska därför heller inte glömma att runt 13% av alla företag i Sverige bedrivs av individer med utländsk bakgrund, vilket motsvarar omkring 70 000 företag som ägs av invandrare och skapar nästan en kvarts miljon arbetstillfällen. Vi får heller inte glömma att runt 700 000 invandrare har sysselsättning;

    “Majoriteten av dem som fick uppehållstillstånd under 2012 lever inte på bidrag. De är t.ex. arbetskraftsinvandrare, studenter, EES/EU-medborgare och deras anhöriga som oftast har en försörjning när de kommer till Sverige. Under 2012 var över 700 000 utrikes födda personer sysselsatta. Men det tar fortfarande alltför lång tid för nyanlända flyktingar att komma in på arbetsmarknaden.” (Reg)

    Företag som drivs av personer med utländsk bakgrund hade dessutom större personalomsättning och sysselsatte fler människor per år. “Varje egenföretagare med utländsk bakgrund sysselsatte i genomsnitt 2,13 personer, jämfört med 1,65 personer per egenföretagare med svensk bakgrund” (Migv) och har en stigande medeltillväxt i omsättning. (Scb).

    Vi kan dryfta såna här frågor hur länge som helst och det pågår aktiv forskning på området. Det innebär således att det är väldigt osakligt att sitta och påtala hur negativ invandringen som sådan är på ekonomiska frågor, eftersom den faktikt producerar avkastning och eftersom den ekonomiska biten är en avhumaniserande infallsvinkel Skulle således den ekonomiska biten verkligen betyda något i debatten, hade väl snarare alkoholens inverkan på ekonomi betraktas som en bättre indikator till negativa konsekvenser på ekonomin.

    Att sitta och peka på vissa grupper ur samhällets lägre strata och påtala deras negativa existens är bara inte okej. Tycker man det, ser jag inga problem i att därför sprida kritiken till fler målgrupper och områden. Det är inte detsamma som att vi aktivt ska arbeta för att sysselsätta och integrera. Det gör man aktivt även inom handikappomsorgen genom att möjliggöra personer med nedsatt intelligens och liknande, sätta dem i arbete och sysselsättning.

    Sedan vet jag inte vad du grundar det på, att somalier “förmodligen aldrig kommer att bli lönsamma”. Jämfört med vad? I USA är den somaliska integrationen relativt lyckad. Integration är därför inte en ensidig fråga: det är inte bara somalierna som ska integreras, men även vi som måste integrera dem. Det går inte att sitta och peka på hur svårintegrerade en viss grupp är, när man samtidigt inte är beredda att gå halva vägen.

    Sedan beror det också på attityder. En orsak till att somalier haft det svårt på den fronten, beror på att de upplevt sig förskjutna. Trenden visar på att man sett sig själva som tillfälliga gäster, med planer på att återvända hem. Economist släppte en artikel på den somaliska frågan (The road is long) och där förklarades en del av orsakerna till problematiken. Bland annat hade man i princip väskorna packade med en vision om återvändande. Man lyfter samtidigt fram att hoppet är växande och att man nu en generation senare, vill se sina barn lyckas och bli rotade.

    Var grupp måste bearbetas efter sina behov. Underklassen har bara flyttats om demografiskt. Om 50 år ser den förmodligen ganska annorlunda ut, även om delar ur dagens grupper fortfarande kommer ha problem även då. Att attackera underklassen, oavsett hur demografin ser ut och vilka etniska grupper som befinner sig där, är inte en produktiv förhållning. Men klassiskt är, att det alltid funnits ett underklassförakt inom högerrörelser.

  3. Ditt underliggande antagande om att det är intrinsikala egenskaper hos individer i gruppen immigranter snarare än motstånd på den svenska arbetsmarknaden som är anledning till den förhållandevis låga sysselsättningsgraden är inte så smakfullt.

    Det tar i snitt sju år för en somalisk kvinna, alltså en person som har riktigt dåliga förutsättningar, att komma i arbete. Det tar någonstans mellan arton och tjugofem år för en inföding. Vem är den sämsta investeringen?

    Bland de som går på försörjningsstöd är sysselsättningsgraden 0 %. Ska vi deportera dessa?

    //Elwa Ninpo — Politifonen

  4. Jag gör inget antagande. Det är faktiskt bara du som antar att jag gör ett antagande.

    Sen måste man måste titta på totalen. Alla forskningsrapporter visar att massinvandringen är en nettokostnad.

    Vad fick du deportation ifrån. Det handlar inte om att deportera folk. Det handlar om att börja föra en sansad invandringspolitik så att vi kan komma i balans.

    Idag har vi en ett korrupt och massinvandringsvurmande migrationsverk där folk kan ljuga sig in i landet på löpande band. Det är inte acceptabelt.

  5. Det är sant att det finns invandrare som går till jobbet och startar företag. Men man måste titta på totalen. Alla forskningsrapporter visar faktiskt att massinvandringen är en nettokostnad. När regeringens utredare Jan Ekberg gjorde sina senaste beräkningar för 2006 låg kostnaden mellan 43 och 58 miljarder per år. Några andra ekonomers beräkningar har resulterat i tresiffriga miljardbelopp. Ekonomidocenten Jan Tullberg, som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm, har i vår kommande bok ”Invandring och mörkläggning” (Debattförlaget) uppgraderat kostnaderna till drygt tre procent av BNP, vilket är cirka 110 miljarder per år. Då är vi alltså uppe i nästan halva kostnaden för den totala hälso- och sjukvården i landet.

    Ja, det finns väldigt många sysselsatta i massinvandringsindustrin. Men tänk på vilken nytta dessa personer hade kunnat göra istället om dom jobbat inom bl.a äldreomsorgen, skolan och sjukvården.

    Att Somalier lyckas bättre i USA beror ju bl.a på att skillnaden mellan bidrag och arbete är större där. Men framförallt för att det finns fler okvalificerade låglönejobb. Det är väl bara att beklaga att svensk arbetsmarknad ser annorlunda ut och ställer högre krav på den arbetsökande. Dom Somalier som tagit sig dit har också en högre utbildningsnivå än dom Svenska. 48 procent, nästan hälften av de unga somalierna i USA, har högre utbildning. I Sverige är förmodligen motsvarande siffra fem procent. I exempelvis Borlänge så har man konstaterat att minst 50% av Somalierna där är analfabeter. Och i Sverige finns det helt enkelt väldigt få jobb för denna grupp.Enligt Eurostat så är bara 2,5 procent av jobben i Sverige sökbara för dem. Detta till skillnad från övriga EU där utbudet för arbetskraft som helt saknar utbildning i snitt ligger på 17 procent. Sverige har med andra ord extremt få jobb att erbjuda dessa asylsökande och deras anhöriga.

    Integrationen av Somalier i USA är heller inte helt problemfri. Minnesota framhålls ofta som den stad där man lyckats bäst. Men integrationen är ändå långt ifrån perfekt där. Det är nämligen ändå bara 55-65% av somalierna i Minnesota jobbar eller har egna företag.

    Sen förstår jag inte hur du lyckades blanda in handikappsomsorgen som jämförelseobjekt i det hela. Jag ser i vart fall inte på invandrare som en handikappad grupp.

  6. Nej, OECD och FN:s migrationsutredare gör andra bedömningar.

    Migrationspolitiken är rätt sansad. Det är en massa privilegierade gaphalsar som påstår annat. Immigrationen till Sverige är starkt reglerad.

    //Elwa Ninpo — Politifonen

  7. Reglerad ? När det räcker med att 22 miljoner Syrier ( eller vilken Arab som helst med en bra story ) sätter sin fot på svensk mark för att få PUT. Folk flyr inte hit man reser faktiskt hit från andra delar av Världen än just oroshärdarna i Syrien. Sen har vi dom s.k ensammkommande flyktingbarnen som vi ju alla vet är varken ensammkommande eller barn. Och detta var bara två exempel från den totalt sanslösa invandringspolitiken som drivs. Sansad är alltså så långt från verkligheten man kan komma.

  8. Jag förvånas över politifonens (i denna artikel Elwas) angreppssätt kring frågor om invandring. Bevisligen är sysselsättningsgraden bland utrikes födda bekymmersamt låg, samt det faktum att Sverige uppvisar det största sysselsättningsgapet i hela OECD mellan in- och utrikes födda oroande. Det riskerar att cementera den redan långtgående segregationen samt att försvåra integrationsprocessen. Följderna kan ex. bli att det sociala kapitalet eroderas och samhället skiktas på ett icke önskvärt sätt.

    Kring invandringen finns onekligen en del överdrifter (från politiskt illvilligt håll). Det finns dock också en del “försvårande” omständigheter kring invandringen som inte heller kan negligeras. Vi vet från BRÅ:s undersökning från 2005 att invandrares överrepresentation i brottsligheten är 1:2.5. Justerat för socio-ekonomisk status kvarstår överrepresentationen men sjunker något till 1:2.1. Vad återstoden av överrepresentationen beror på är fortfarande inte helt klarlagt, samt varför vissa invandrargrupper uppvisar en betydligt högre överrepresentation än andra. Kulturella skillnader behöver inte nödvändigtvis vara oviktiga, men riskerar allt som oftast att trassla in sig i rasistiska föreställningar.

    Kostnaderna för invandringen är ett annat område som kan te sig besvärande för förespråkare för en generös invandring. Den bästa uppskattningen av invandringens kostnader är förmodligen den av Jan Ekberg, där han på ett förtjänstfull också problematiserar sina kvantifieringar samt nyanserar själva “kostnadsbegreppet”. Siffrorna som anges är 1.5 – 2 % av Sveriges BNP vilket ger någonstans mellan 30 – 40 miljarder kronor i årlig kostnad.

    Problemet är dock en felaktig utgångspunkt. Även om man i vissa situationer kan motivera att faktiskt bemöta vissa groteska överdrifter med statistik så borde rimligtvis inte grundtesen vara att vi har invandring av statsfinansiella skäl. Att försöka bevisa med (ofta tvivelaktiga) statistiska metoder att invandringen är lönsam (eller för den delen kostsam) samt att invandrare inte är (så) överrepresenterade i brottsligheten är att vinna någon annans debatt. Utgångspunkten borde vara att vi har invandring av altruistiska skäl samt att vi anser att det är moralistiskt riktigt. Det är människor moral, inte deras plånböcker, som man ska appellera till. Bristen på intellektuellt självförtroende i den här frågan hos i övrigt intelligenta människor är påfallande.

    För vad skulle en positiv siffra egentligen betyda? I min värld, till skillnad från mångas andra, förblir det enbart en siffra. Det är inte ett argument åt något av hållen – varken om det är en positiv eller negativ sådan.

    /Jonas

  9. Det som är mest moraliskt riktigt är att föra en invandrings och biståndspolitik som hjälper så många människor som möjligt. Vi löser inte problemen i utvecklingsländerna och vid olika oroshärda genom att lägga enorma resurser på några få förhållandevis resursstarka individer som lyckas ta sig hit. Snarare tvärtom. Dom pengarna skulle göra betydligt större nytta på plats i olika delar av världen både på kort men framförallt på lång sikt. Varför massimmigration inte kan lösa världens problem förklaras mycket pedagogiskt i denna video.

    Det är faktiskt på plats vi kan hjälpa flest människor. Och det måste vara utgångspunkten för hur vi hanterar pengarna.
    Idag är det faktiskt ett rent slöseri och djupt omoraliskt hur vi fördelar pengarna.

    Om vi tar ett så kallat ensamkommande flyktingbarn som jämförelseobjekt. Så kan denne i dagsläget alltså kosta från 2 000 till 16 000 kronor per dygn.

    För lika mycket som ETT av dessa ”barn” kostar om dygnet (2 000 kr), så kan man enligt UNICEF beräkningar hjälpa 3 920 barn med akut vätskebrist någonstans i världen. Känns minst sagt som om våra resurser är lite snedfördelade här. Men för somliga ( Reinfeldt & co ) är det tydligen viktigare att försöka framstå som goda och samla PK poäng på hemmaplan än att verkligen hjälpa människor på riktigt.

    dagens flyktingpolitik är alltså djupt omoralisk och inhuman. Eftersom man offrar dom i allra störst behov till förmån för några få som har resurser att resa alltså inte fly till Sverige.

  10. Pingback: Invandring och arbetslöshet — Gästkrönika från Politifonen | Motargument.se

  11. Såg ett avsnitt av Korrespondenterna på SVT för ett tag sedan. Reportern var någonstans i Afrika för att undersöka hur bistånd används. Till reporterns stora förvåning fanns en försändelse av livsmede från någon internationell biståndsorganisation på ortens marknad till försäljning, och inte för utdelning till de behövande. Svartabörs och korruption stjäl mycket av det bistånd som sänds till fattiga länder. Så förklara gärna på vilket sätt det gagnar en fattig person som inte har råd att köpa det som var tänkt att delas ut till denne gratis.

  12. Mer hjälp och engagemang på plats. Så kan man lättare komma tillrätta med den korruption och svarta börshandel som förekommer. Att bara skicka iväg ett plan med förnödenheter fungerar inte alltid. Tänk vilken nytta bara en bråkdel av dom som är sysselsatta i svensk massinvandringsindustri, skulle kunne göra om dom arbetade utomlands istället.

  13. Rop på hjälp från Syrien, 2014.01.21.

    Hej Politifonens redaktion.
    Idag fick jag en vädjan via e-mail från en Avaaz medlem om vara behjälplig att översätta innehåll till mitt språk med dennes vädjan om hjälp till Syriens värnlösa barn, som utsätts för så fasanfullt lidande.

    Det nämns att jag på intet sätt är politisk tillika respekterar alla så ock politiska åsikter och oavsett politisk hemvist kontra avsaknad av desamma, krävs det endast en knapptryckning på dator för att hjälpa folket i det krigsdrabbade Syrien.
    Möjligen finns det så ock bland Politifonens läsare/debattörer, som har så starka politiska åsikter att de inte kan tänka sig att ens trycka på en knapp för att hjälpa människor i krigsdrabbade länder, men de kan möjligen tänka sig att länka här redovisat vidare?
    Politiofonens redaktion får stryka i nedtecknat om det anses nödvändigt för enda av vikt är att era läsare/debattörer når av vädjan om hjäp till Syriens barn.

    Här är brevet i original med vädjan från Syrien om att Politifonens debattörer oavsett fäderne och oavsett politiska hemvister ska skriva under uppropet om hjälp till Syriens barn.
    https://secure.avaaz.org/en/

    Här översättning av delar i brevet till mitt språk, svenska.

    Jag är från Homs, Syrien – en stad under belägring, där barn och spädbarn har torterats och bombats. Det är helvetet på jorden och det är svårt att ha hopp, men just nu ser jag en chans och jag ber dig att snarast uppmana alla att hjälpa dem.
    I 24 timmar och för första gången någonsin, kommer stormakterna bakom detta krig att mötas med motivering att de vill visa sina egna, att de gör något. Det har tagit ett treårigt blodbad för att få denna konferens och nu har vi bara timmar att göra våra röster hörda. Medverka genom att skriva under uppropet och med upvisande av globala siffror av protester vid mötet ger det större uppmärksamhet och trycket på parterna att enas i vapenvila i Syrien kan stoppa blodbadet.
    257,652 har redan undertecknat. Låt oss komma fram till 500.000!

    Mvh/Thérèse Angélique Sverige/Awaaz. org
    Vi har nära 40 miljoner medlemmar och här kan ni ta del av de sannerligen stora framgångar vi har för att invånare i hela världen oavsett deras politiska hemvister, kontra avsaknad av desamma, medverkat.
    http://www.avaaz.org/en/highlights.php

  14. Hej igen Politofonens redaktion, läsare och debattörer.

    När jag sände er brevet skrivet av en i krigets Syrien med vädjan om hjälp till Syriens barn hade 257,652 undertecknat uppropet och i e-mail meddelade Avaaz England för några minuter sedan, klockan 18, 15 att då har siffrorna ökat till, 415,417!

    Tack, tack, tack till alla som hjälp till och här kan ni själva se hur det ökat och kanske ökat ännu mer.
    https://secure.avaaz.org/en/

    Mvh/Thérèse Angélique

  15. Till Politifonens redaktion.

    Avaaz England har nyss meddelat att det blivit fel på räkneverket så att de fick koppla in ett reservverk, men de arbetar för att åtgärda det.
    MVH/Thérèse Angélique

  16. Pingback: Invandring och arbetslöshet | Motargument

Diskutera

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s