Politifonen kontrar Exponerats Svarsartikel

Vi vill börja med att säga att vi känner oss hedrade att en av Sveriges kanske mest beryktade “alternativ media” valt att kontra vår artikel i lördags [20/7/13]. Det är alltid kul med svarsartiklar. Vi tycker däremot att svaret var oproportionerligt i förhållande till vårt eget utkast. Det skulle kunna jämföras med att Fredrik Strage nitiskt recenserar halvdana kompletterande låtspår istället för att fokusera på de låtar som bär upp albumet. Som sagt, vi är glada över att man vill understryka att man bryr sig – även om vi, till skillnad från Exponerat, inte anser att metodologin för att värna om kvinnor i hederssituationer, inte bäst implementeras genom att separera männen från kvinnorna: fäder från döttrar, bröder från systrar och makar från hustrur. Det för tankarna till en mycket kontroversiell tid i mänsklighetens historia.

Exponerat skriver:

Givetvis ömmar vi för de utsatta kvinnorna, flickorna och i många fall barnen, även alla våldtagna, som utsätts för detta vedervärdiga brott, men eftersom det ännu inte lagstiftats mot tvångsäktenskap så borde denna kvinnosajt, som nu ”hackar” på oss för att vi uppmärksammar problemet, i stället gå på myndigheter, media eller politiker som blundar för problemet, för det är de som kan göra något åt det, med hjälp av lagstiftning eller ändring av regler på invandringen, inte vi.

…Har sajten politifon förresten agerat mot Gudrun Schyman och FI för att hon och FI är lika tysta om detta problem som Reinfeldt är om problematiken med invandringen? Har sajten politifon tryckt på något hos Jonas Sjöstedt och Vänstern som proklamerar att de är ett så feministiskt parti? Har Sveriges ”kvoteringsminister” Maria Arnholm fått några frågor eller ställts mot väggen av Er?

Har MP:s Åsa Romson någonsin pratat om detta efter att politifon pressat på där, som vi utgår ifrån? Mona Sahlin, som titt som tätt sprang omkring med en förtryckar-hijab på sig, vad svarade hon på frågorna som sajten politifon ställde till henne angående detta problem, som vi utgår från att de har gjort? Kan vi få veta vad antirasisterna på EXPO har svarat på politifons frågor om barnäktenskap och tvångsäktenskap? Har EXPO gjort någonting alls i detta problem, eller är deras schema så fullspäckat med att jaga SD:are så de inte har tid, för detta ÄR verkligen ett problem. Ett problem som inte borde finnas i Sverige.

Vi skulle förvisso kunna uppmärksamma hela världens problem om vi hade tid. Nu valde vi dock att kritisera ER artikel. Att således skifta målstolparna och börja tala om hur andra förhåller sig till saken – och hur vi därför som ett resultat av deras hållning, som vi uppfattar det, smyghycklar – är kanske inte det sätt jag skulle kontra kritik av specifika artiklar riktade mot vårt projekt. Fokusskifte må vara effektivt för den oinvigde, men icke desto mindre ett logisk felslut. Däremot har ni säkert rätt i att vi behöver ändra lagar och regler för hanteringen av en samhällsproblematik som denna. Det säger vi ingenting om. Det vi däremot ville säga med vår artikel, var att Exponerat, som menar att man faktiskt bryr sig om dessa flickor, MINST kunde länka till de organisationer vi gav exempel för.

Även om ni, som ni säger, riktar er till fel målgrupp, kanske det skulle vara nödvändigt för trovärdigheten. Samtidigt råder det ingen tvekan till att Exponerats läsarfrekvens är väldigt hög. I er position skulle länkning kanske också uppföljas med en fond som går till flickor i nöd. Exponerat skänker pengar till Somaya: läsarna samlar in 300 000skr. Tänk er den rubriken! Vem skulle ifrågasätta er artikel då?

Vi svarar inte för F!. Men efter att ha efterforskat lite, förstår vi att uppfattningen förmodligen skiljer er åt. F! är inte tysta, de vill dock inte specifikt beskylla invandrarna för problematiken och det är förmodligen däri skon klämmer för er. Jag citerar Mehrtab Motavvas:

Doktoranden och ledamoten i Feministiskt initiativs skuggriksdagsgrupp, Linnéa Bruno, skriver i en artikel i Feministiskt Perspektiv den 10 januari 2013 att ”Den svenska debatten om hedersrelaterat våld är på väg bort från polariseringen mellan de som menar att våldet uteslutande kan förstås inom ramarna för så kallad hederskultur, och de som hävdar en ensidig könsmaktsförståelse.” Brunos förslag för att motverka våldet utgår inte enbart från könsmaktsperspektiv utan, likt Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK), från ett intersektionellt perspektiv: flera dimensioner av ojämlikhet samspelar, såsom klass, kön, sexualitet, rasifiering, ålder med mera.

Att därför förklara ”ensamkommande” män” som kollektivt skyldiga till hedersrelaterade brott kanske inte nödvändigtvis ses som särskilt seriöst. Tvärtom menar forskare, likt Linnéa Bruno, att det är ett mycket förenklat perspektiv.

F! har därtill antagit en vision om lagreform. Man skriver:

Feministiskt initiativ vill kriminalisera barn- och tvångsäktenskap. För att kunna förebygga dessa brott, följa upp vad som hänt och hämta hem en ungdom som inte kommit tillbaka till skolan efter sommaren utan gifts bort utomlands, behöver polis och socialtjänst mer resurser och utarbeta tydliga strategier. Vi sätter brottsofferperspektivet i fokus och vill att insatserna utformas i nära samverkan med den våldsutsatta och eventuell kvinnojour eller liknande organisation. Hotas den utsatta av fler än en person måste riskbedömningen bli en annan. Förtryckets kollektiva karaktär innebär utmaningar för rättsväsende och för socialtjänstens familjeorienterade arbetssätt.

Vi är kritiska till att i brottsbalken instifta en särskild brottsrubricering för hedersrelaterat våld, och vill istället noga utreda och överväga om inte redan existerande brottsrubriceringar som grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning räcker, när våldet ingår som en del i ett systematiskt förtryck av upprepade hot, våldshandlingar och kränkningar. Som nämnts i ett tidigare avsnitt (F.1) vill vi se en skärpning av straffet till minst ett år, inte minst för att ge brottsoffren bättre möjligheter till återhämtning och att bygga upp sitt liv på nytt. Våld med så kallat hedersmotiv är inte nödvändigtvis ett grövre brott än annat våld med liknande mönster av disciplinering och upprepade kränkningar. Med en särskild brottsrubricering riskerar vi svåra gränsdragningsproblem, större rättsosäkerhet och att ytterligare förstärka den rasism som redan nu finns i rättssystemet.

Vill ni sedan diskutera detaljerna i deras politiska förhållning till heders- och kvinnovåld är det upp till er. Det kan ni göra med DEM. Politifonen är varken en politisk plattform för F! eller Sd. Vi är politiskt obundna och kan således inte hållas ansvariga för vad någon annan säger eller gör. Vi delar däremot F!s åsikter om heder, som framlagt av spjutspetsexperten Linnéa Bruno – och framlyfter även ovanstående politiska framställning i vår argumentation eftersom den visar på inkonsekvens i ert framläggande.

Ni skriver:

1. För att vi anser det vara avskyvärt att kvinnor, flickor och barn behandlas på detta omänskliga sätt på grund av ideologiska sjuka rituella vanföreställningar som människor för med sig till Sverige. Det är lika illa utomlands men där har vi föga chans att ändra på något.

Vilken ideologi är det ni talar om? Som vi förstår det finns ingen enhetlig orsak till hederskultur. Den finns (och har funnits) överallt och kan förstås inte förklaras med svar som ideologi eller homogenitet. Det fanns så sent som i Spanien på 1800-talet, där de  rurala samhällenas dygdekvinnor bestraffade otuktade flickor, genom att sära på flickornas ben med våld och införa brännheta nålar i deras könsorgan som straff – och hedersmord var relativt vanliga ända fram till Francisco Francos död. Det existerar, som vi tidigare på bloggen skrivit om, även i Syditalien och Sicilien. Vi citerar:

Vi valde att dubbelkolla den sicilianska hederskulturen, den historiska familjestrukturen och äktenskapstraditionerna och fann att det inte var någon, utifrån de efterforskningar vi gjort, som drog några paralleller mellan arabisk hederskultur och den som råder där. Det vi kunde se var att samtliga studier kopplade samman den patriarkala familjestrukturen, de tidiga äktenskap och korrelationen till den ekonomiska efterblivenhet (samt den höga barndödligheten) med barnäktenskap och heder (oskuldsvaktning – bevarandet av oskuldsfullhet).

Det gjordes inte några återkopplingar till Islam eller det muslimska intåget. Kritikerna menar att Islam i egenskap av sin symboliska tyngd, genom historien och fram till våra dagar, har inpräglat sin egen odödliga tradition på de kulturer den mött: där samtliga traditioner under sin bekantskap med islamiseringen, underkastades för att slutligen omintetgöras. Självfallet är det en ensidig och oseriös historeanalys.

Även den islamiska kulturen (vad det nu än innebär) har genom sina möten kommit att assimileras och inlemmas med värdnationernas kulturer. Det är en verklighet man sällan belyser. Åker man således mellan Indonesien, Iran, Bosnien, Algeriet och Kina kan man se tydliga skillnader i traditionell utläsning, kulturell praktik och sekteristisk åtskillnad. Det är av precis denna anledning som det inte finns ett enhetligt Islam, utan snarare en bred mångfald av traditioner och idéer. Islamiseringen avislamiseras samtidigt som den breder ut sig och sammanflätas med de infödda traditionerna i de områden dem möts.

Det beror på att människor lägger värde i sin identitet och härkomst och för att människan är lika dynamisk som den mångfald idéer och tolkningar som finns i världen. Man kan se i de områden där en ultraortodox eller traditionell utläsning av hävden bejakas som ett resultat av den sedan tidigare förevarande kulturyttringen. På så vis utläses den religiösa faktorn med den förexisterande traditionens glasögon: uppmuntrar den till en mysogonistisk syn, kommer således den adopterade religionen eller politiska ideologin sannolikt göra det också. Det är ungefär så ett rasistiskt eller islamofobiskt kulturintryck fungerar.

Sedan kanske ni, som ni säger, i huvudsak inte talar om Islam – och ideologi i er mening åsyftar något helt annat?

Med vänliga hälsningar

/Bruce Ali

2 thoughts on “Politifonen kontrar Exponerats Svarsartikel

  1. Pingback: Debatt: Nya namn på brott skapar rättsosäkerhet | Politifonen

  2. Pingback: Exponerat vill Skriva om Bortgifte men inte Hjälpa till? | Politifonen

Diskutera

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s